I tisdags antogs den regionala kulturplanen för Uppsala län och perioden 2015–2017 av landstingsfullmäktige. ”Nu kan vi ta ett viktigt steg i riktning mot vår vision att Uppsala län 2025 är en stark kulturregion med internationell lyskraft”, sa ordföranden i landstingets kulturnämnd, Ove Hultquist (C), då i ett pressmeddelande. Men vad är egentligen syftet med kulturplanen och vad består den av?
När Anna Söderbäck tillträdde tjänsten som landstingets kulturdirektör förra året klev hon rakt in i arbetet med kulturplanen.
– Det var faktiskt på grund av kulturplanen och samverkansmodellen som jag tog tjänsten, säger Anna Söderbäck som tidigare varit ordförande på de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas samarbetsnämnd (Klys) och bekantat sig med kultursamverkansmodellen från det hållet.
Nu har hon själv varit med och utformat det kulturplan som formulerar hur landstinget väljer att prioritera de kulturella satsningarna i länet. Fördelar med modellen menar hon framför allt är att det blir fler samtal och möten mellan de involverade aktörerna. Utmaningen är att hitta dynamiken och mötesforum mellan de institutioner som är med i modellen – och därmed har chans på pengarna från Kulturrådet – och det övriga kulturlivet i länet.
– Det är så många som sitter som till exempel arrangörer runt om i landet och som får ut så mycket av att träffa och samtala med andra i samma position. Därför har vi bestämt att vi ska ha återkommande mingelkvällar för alla kulturaktörer i länet, oavsett om de innefattas av samverkansmodellen eller ej, säger Anna Söderbäck.
Kulturplanen för 2015–2017 utgår ifrån de tre perspektiven: ett rikare konstliv, ökad kulturell delaktighet för medborgarna och attraktivare livsmiljö. Utifrån dessa perspektiv anges 13 utvecklingsområden, och till vart och ett av dessa formuleras de satsningar som landstinget ämnar genomföra.
– Det Kulturrådet tycker att vi är svaga på är satsningar på dansen, så det är en sådan sak som vi får jobba på, säger Anna Söderbäck.
En satsning som formuleras i kulturplanen är därför utvecklingen av infrastrukturen för dans. En annan satsning, en som Anna Söderbäck menar sticker ut i ett nationellt perspektiv, är genomförandet av pilotprojektet med en Länskulturskapare.
– Tar man in oliktänkande så händer det saker och därför ser vi över hur man kan få in en tjänst som Länskulturskapare. Det skulle då vara en kulturskapare som kan hyras av kommunerna som konsult i olika frågor, berättar hon.
Tanken är att projektet ska fortgå under de tre år som kulturplanen gäller och att en Länskulturskapare ska anställas i intervaller om tre månader, som en form av kulturskaparstafett. Efter treårsperioden ska projektet och möjligheten att göra tjänsten permanent utvärderas.
Till hösten ska Uppsala läns landstings kulturplan gå till Kulturrådet som ska godkänna landstingets samtliga prioriteringar.