"Kulturen en väg till ett friskare liv"
Kulturen är en väg till ett friskare liv, menar Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Andra menar tvärtom att man måste vara frisk för att kunna ha ett rikt kulturliv.
- Vår ohälsa är omfattande. Vi måste finna vägar till ett friskare liv och kulturen kan vara en sådan väg. Länge handlade folkhälsa främst om att äta rätt och motionera. Men då glömde man den tredje delen - träningen av hjärnan. Och det är där kulturen kommer in.
Enligt Gunnar Bjursell har kulturen mätbara effekter på hjärnan. Han refererar till studier som visar hur musik, dans, teater på olika vis stimulerar hjärnverksamheten och sätter i gång processer i kroppen. Grundläggande är synen på hjärnan som en muskel, formbar under hela livet och på kulturen som ett sätt att öva hjärnan, utveckla den. Och ju mer tränad hjärna, desto friskare kropp, menar han: den som är aktiv, stimulerad och delaktig i samhället mår bättre än andra.
- Ohälsan är ojämnt fördelad i samhället. Det finns ett starkt samband mellan å ena sidan utbildningsnivå och kulturella upplevelser, å andra sidan hälsa. De lågutbildade mår sämst. Därför vill vi satsa på skolan. Genom att föra in kulturen i skolan och på så vis öka inlärningsförmågan, kan vi immunisera mot ohälsa, säger han.
Det finns en skepsis mot att hitta samband mellan kultur och hälsa. En farhåga är att konstnärerna ska reduceras till verktyg i kampen mot ohälsan. Att enbart nyttig och ofarlig konst ska få förekomma.
- Den fria konstnären ska skapa det den vill, självklart. Men alla konstnärer vill väl sätta i gång nya tankebanor hos publiken. Och det ju är det som är vägen till hälsa - man reagerar, reflekterar, ökar sin kunskap. Konstnärer har i alla tider vetat att man kan fånga människors intresse med kultur, få dem att skratta och gråta, säger han.
Cecilia von Otter är doktorand vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och har skrivit rapporten Kultur - en del av ett hälsosamt liv?, med bidrag från Kulturrådet. Hon menar att sambanden mellan kultur och hälsa är mångtydiga. Att god hälsa kan vara en förutsättning för ett rikt kulturliv, likaväl som tvärtom. Och hon tveksam till om det är just kultur man ska satsa på i folkhälsoarbetet.
- Självklart är det bättre för till exempel äldre att vara aktiva än att de inte är det. Frågan är vilken typ av aktivitet som är den bästa. Jag ifrågasätter att det skulle gå att dra folkhälsopolitiska konsekvenser av den forskning som finns, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter