Kultur som motståndshandling
KRÖNIKA. För Orhan Pamuk är det fjärde gången han är här. Vid sitt första besök 1990 på Bokmässan i Frankfurt hade man börjat översätta honom till tyska med Den vita fästningen.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Bokmässan i Frankfurt invigdes i tisdags kväll, pågår veckan ut och firar i år 60-årsjubileum. 7 400 utställare är på plats vid denna världens största bokmanifestation och 100 länder representerade. Tyskland har själv 3 400 utställare. Från Sverige kommer 43. Det är några färre än Ryssland men ett par fler än Japan. Montrarna finns placerade i sex hallar i flera plan, var och en som den största flygplanshangar. Dessutom använder man den stora markytan mellan hallarna som givits det passande namnet Agora och försetts med ett stort lästält. Nog för att Bokmässan i Göteborg är stor, men Frankfurt är gigantiskt.
Ett stort ämne för programmen och seminarierna är i år e-boken. Alltså författarmöda publicerad på elektroniskt "papper". Sony och Amazon har två batteridrivna bildskärmar på gång. Det lär bli svårt att ställa till med gamla tiders "hundöron" på dessa läsapparater. Därtill är de försedda med rundhänt tilltagna minnen. Bokförlag och bokhandlare rustar sig för att möta denna allvarliga konkurrent till pappersboken. Frågan om nedladdning är heller inte löst. Att utvecklingen kommer att gå snabbt är alla eniga om.
Det tredje uppmärksammade inslaget på Frankfurtmässan är utdelandet av Deutsches Buchpreis. Närmaste svenska motsvarighet är Augustpriset. Tyska bokpriset har funnits sedan 2005 och är på 25 000 Euro. Prisförfarandet är en tvåstegsraket. Först utses en "longlist" med 20 kandidater ur årets bokutgivning. Några veckor före prisutdelningen presenteras sex finalister. Till dem hörde i år Sverigebekante Ingo Schulze. Men det blev Uwe Tellkamp som tilldelades utmärkelsen för romanen der Turm (Tornet). Den är en bjässe på 976 sidor. Utrikesminister Frank-Walter Steinmeier kommenterade valet av årets pristagare med stor belåtenhet i det anförande han höll vid sidan av Orhan Pamuks framträdande vid invigningen. När får vi i Sverige uppleva att Carl Bildt gör något motsvarande efter Augustpriset?
Der Turm är en roman om DDR under 1980-talet. Den utspelas i Dresden med människor som slutit sig samman i en enklav och betraktar sig själva med ett djupt kulturintresse som "bildningsborgare". Detta är i deras egna ögon en motståndshandling mot den rådande diktaturen. Utöver att romanen diskuterar moralfrågor rymmer den också en språklig rikedom när innehållet fått bestämma utformningen. Så blir det ett land på upphällningen och i sina dödsryckningar som man i ett efterhandsperspektiv vill förknippa med vad som kallas för die Wende. Kanske är det allt omtumlande under de senaste veckorna som gjort att frågorna om kultur och moral är på väg att återta all förlorad terräng från senare år. I så fall är utmärkelsen till Uwe Tellkamp en stor händelse med ytterligare följdverkningar framöver.