Det är som en gottbod som öppnar sig då man kliver in på Upplandsmuseet. I alla fall för en teaterfantast. I teaterns garderober är en utställning full av färger, frasande tyger, fantastiska broderier och fantasifulla kreationer som får en att dra efter andan men också på munnen. Igenkänningsfaktorn är hög: en discokulekavaj från Soundtrack of your life, en korsett från Dinosaurier, ett smultron från Krasseblixtar och Özz Nûjens oförglömliga gräsgrön ballerinakjol från teaterns senaste vårföreställning En midsommarnattsdröm. Teaterkostymer från 25 olika föreställningar som för första gången nu ställs ut.
– Jag ville göra en utställning som var både lekfull och spännande men också med koppling till Uppsala så att det var något folk kände igen, säger initiativtagaren och producenten Ingrid Zakrisson.
Utställningen visar dock inte bara teaterns kostymer. Den vill också lyfta fram en ofta bortglömd, men nog så viktig och yrkesskicklig, grupp på teatern: kostymateljén. På utställningen visas ett bildspel av ateljéns arbete, från skiss, via skådespelarnas provning av kläderna till färdiga kostymer under föreställning.
På Stadsteaterns kostymateljé jobbar sex personer, varav en med att färga och patinera tyger. För inte sällan måste kostymerna se slitna eller smutsiga ut fast de är nytillverkade.
– Vi gör många olika kostymer och vi ville inte bara att det skulle vara de där vackra prinsessklänningarna med på utställningen, säger tillskäraren Elisabet Lindqvist.
Hon liknar sitt arbete och kostymtecknarens vid ingenjörens och arkitektens, där hon tillsammans med sina kolleger ska hitta material och utföra det arkitekten bestämt.
I mångt innebär det att vara en problemlösare eftersom alla kostymtecknare jobbar olika. Vissa med färdiga bilder där man till och med kan se hur plagget är skuret, andra med inspirationsbilder av exempelvis miljöer där kostymerna skulle passa i. Andra med ingångsord, som likt mantran ringar in produktionen.
Båda är överens att det går att se på kläderna vem som är kostymtecknare.
– Arbetet är inte likadant två gånger och det är det som är grejen med teater, säger kostymateljéns ”nykomling” Karin Victor som jobbat på teatern i tio år.
– Det viktigaste är att inte strypa fantasin. Det värsta jag vet är att säga: det går inte. Det får man bara inte säga. Jag har sytt i plast, papper – allt går och det är spännande. Man kan inte annat än älska sitt jobb, säger Elisabet Lindqvist.
Vad är det som gör en bra teaterkostym?
– I ett riktigt bra kostymarbete tänker man inte på kostymen. Den ska bara vara en del i helheten och passa in där, säger Karin Victor.
– Viktigast är att kläderna fungerar för skådespelaren. Det är ju deras arbetsredskap, säger Elisabeth Lindqvist.