Kostymer med känsla av Japan

En väv av organiskt liv och en hyllning till Linné och hans universum vill butodansaren Su-En åstadkomma med föreställningen Nytt liv och kostymerna är en viktig del av detta. Kostymmakaren Viola Germain har samarbetat intensivt med både Su-En och blomsterinstallationskonstnären Junichi Kakizaki för att förverkliga drömmar om japansk stämning och naturkänsla. Särskilda scenkostymer har tillverkats till var och en av ett hundratal medverkande, från barn till seniorer och en handfull butodanssolister.
- Föreställningen liknar inte en vanlig dansföreställning. Den mixas utifrån känslor, musik och tankegångar, berättar Viola Germain.

Tidigare har hon gjort kostymer till de flesta genrer man kan se på en scen, men det är första gången hon arbetar tillsammans med Su-En och det sceniska uttrycket butodans.
- När det exempelvis gäller Gröna stjälkars dans som ingår i föreställningen, har vi arbetat utifrån begrepp som klorofyll, växtlighet och fotosyntes. Vi har resonerat oss fram till kärnan i dansen och arbetat fram dräkterna processuellt. Det är ett väldigt subtilt och spännande sätt att arbeta och nytt för mig, säger Viola Germain.

Tygerna som använts till föreställningen är mest siden av olika tjocklek och linne. Inte för att dessa tygsorter användes på Linnés 1700-tal, utan av andra skäl, som hur de faller när man rör sig till exempel.
Sångerskan och recitatören Annika Eliasson Frick ska påminna om energigivaren solen. Hon är därför klädd i guldglänsande sidenorganza med invävda metalltrådar. Solguld är även färgen på sidentaftfodret till hennes stora kappa.
- Su-En som ska gestalta Gammalt liv är klädd i silver och vitt. Där har vi resonerat i termer av is och måne, berättar Viola Germain.

Lilla Mira Elvander Lewis, som föreställer Nytt liv, ska vara klädd i rosenrött och rosa.
- Hennes kostym har vi sytt av ett antikt japanskt kimonotyg som Su-En haft med sig från Japan. Mira ska ha en ärmlös, lång, klänning med insydda kilar. När hon snurrar blir den väldigt vid, säger Viola Germain.
Barnen från Vaksalaskolans sex-årsverksamhet ska ha glada och lite pastelliga färger, medan seniorernas kläder går i en dovare färgskala, huvudsakligen orange och lila.
- Där kör vi unisex. Alla seniorer har byxor som påminner om stora, veckade, japanska mansbyxor och antydan till kimonoärm på överdelen. Allt är sytt i linne, säger Viola Germain.
I de allra flesta fall har de medverkande sytt sina kostymer själva under Violas ledning, men så här på sluttampen har ensemblen fått lite syhjälp utifrån.

Viola Germain kommer att finns på plats bakom scenen när det är föreställning. De medverkande behöver hjälp när de byter kostymer, i synnerhet butodansarna och Su-En som ska ha japanskt inspirerade frisyruppsättningar som kan vara knepiga att byta kläder med.

Det är inget tak över utomhusscenen på Vaksala torg. Vad händer om regnet öser ned?
- O nej, det vill vi verkligen inte. Vi får väl dansa en liten rituell dans till vädergudarna, skrattar Viola Germain.
- Sidentygerna ska klara en lättare regnskur. När det gäller det antika japanska tygerna beror det på vad som använts när de en gång i tiden färgat dem. Men vi hoppas på vackert väder!