– Det här kan bara växa och bli större än någonsin, säger Ulrika Björck, kultursekreterare i Tierps kommun, som var glad över besökarantalet.
Hon hade redan räknat till över 100 personer och fick plocka fram fler plastmuggar till äppelcidern där hon stod i entrén på Eric Sahlströminstitutet, där årets invigning, den 21:a i ordningen, av Konst på Väg hölls.
Årets invigningstalare var dock en nybörjare på uppländska konstrundor:
– Det är min första, medgav Hadrian Prett, ny VD på institutet, som talade om vårt ständigt levande kulturarv och rev av en polska från sitt hemlän Dalarna.
Efter det framförde riksspelmännen Annika Ekstav och Erika Lindgren Liljenstolpe ett knippe låtar från sin hembygd, Vendel. I ett hörn av lokalen stod gästutställaren Lisa Lanning och njöt framför sina fint upphängda textilier:
– Jag är egentligen barnboksillustratör men textil har alltid intresserat mig mycket. Det här är provtryck, jag testar och sen får vi se vad det leder till.
Kerstin Holmström och Sivert Eriksson hade åkt från Tierp till Tobo.
– Tänk hur man kan få till det, utbrast Kerstin Holmström när hon beundrade Uppsalakonstnären Simone Andreassons glassmycken upphällda på ett långbord.
– Glaset lever sitt eget liv, man kan aldrig vara säker på hur slutresultatet blir, berättade hon som gjort smycken i glas sen 1997.
I Österbybruk har Konstpåsk arrangerats i 15 år, det är föreningen Konstkraft som håller i det hela. Men lite utanför herrgården och stallängorna, där de flesta finns, ligger mästaren Bruno Liljefors gamla ateljé och här finns det spännande saker att se i år.
– Jag ville inte slå på trumman, de som hittar hit hittar hit, sa designern och konstnären Ylva Liljefors blygsamt.
Verken i hennes farfars fars ljusgenombrutna ateljé, där hon flyttade in vid nyår, är tvärtemot upphovskvinnan; de lockar ja, pockar på uppmärksamhet. Kläder, skor, inredning och så de där ljusstakarna som ser ut som eldslågor och som hon arbetar tillsammans med Stadsmissionen i Uppsala i ett projekt.
Måleriet då?
– Jag ”fuskar” lite i det. De flesta av målningarna behåller ett instagramformat, du vet fyrkanter och rutnät. Men jag tycker mycket om det min farfars far och Zorn och den tidens målare gjorde, så stilrent, vackert, tekniskt.
I det nya utställningsrummet i övre orangeriet på bruket ställer bland andra Susanna Bark ut, hon har medverkat här sen 2006.
– Det här är fantastiskt! Vi har bara hållit öppet ett par timmar och det är redan mycket folk, några kära återseenden till och med.
LÄS MER: Lista - här hittar du påskens konstrundor