Konstlov för unga målare

I Uppsala slotts ateljé står en stor vattenbunke, penslar i tre glasburkar och olika slags målarfärger uppdukade på en bänk. Den utspillda färgen på vaxdukarna har knappt hunnit torka sedan dagen före. Temat för sportlovsveckan på Uppsala konstmuseum är vatten.

Kusinerna Alva Selerud, från Norrköping, och Sandra Boström från Uppsala, målar akvarell i Uppsala slotts ateljé.

Kusinerna Alva Selerud, från Norrköping, och Sandra Boström från Uppsala, målar akvarell i Uppsala slotts ateljé.

Foto: Kattis Strömgren

Kultur och Nöje2009-02-19 09:34
Med tanke på miljön kan man tro att det är prinsar och prinsessor som tar plats vid långborden. Farmodern tillika mormodern Maria Boström har i dag tagit med sig barnbarnen Albin och Alva Selerud och Sandra Boström till Konstmuseets sportlovsverksamhet.
Helen Karlsson, museilektor på Uppsala kostmuseum, berättar­ om de olika färgerna. Att det finns tempera, akryl eller gouache och akvarell att välja mellan. Att man får olika effekt om man målar tjockt eller tunt, med mycket eller lite vatten. Att färgerna fungerar olika beroende på vilket underlag man väljer att måla på.
- Jag tycker att ni ska testa att måla på det här våta papperen för då ska ni se att det händer något ganska fantastiskt.

Norrköpingsbon och andraklassaren Alva Selerud har haft vattentema även i skolan. Hon vet exakt vad som kommer att hända.
- Färgen spritter ut.
Man ser snabbt att arbetssättet skiljer sig åt mellan barnen. Femte­klassaren Albin Selerud spritter av konstnärsglädje och gör klart målningar på löpande band. ­Akvareller med mycket vatten avlöser blått hav med båtar. Hans syster Alva Selerud är mer noggrant lagd. På blött papper gör hon sockerbitsstora fläckar i regnbågens alla färger. Det blöta papperet har för länge sedan torkat när hon visar upp resultatet. Det har blivit en sommaräng.

Kusinen Sandra Boström går i trean och kommer, som sin farmor, från Uppsala. Hon vet inte vad hennes rödtonade akvarell föreställer­ ännu.
- Jag bestämmer det när det är klart.
Efter ett tag ansluter Isabell Eriksson Odén, som har sportlov från Stordammens förskoleklass, och hennes mamma, Ingalill ­Eriksson, till konstnärsgänget. När Isabelle Eriksson Odén är klar med sin akvarell funderar hon över de svarta sjoken.
Kanske de tog över målningen­ lite väl mycket? Helen Karlsson berömmer henne för att hon har uppmärksammat fenomenet. Hon berättar att konstnärer som har målning som jobb nästan aldrig använder svart.
Det svarta drar nämligen automatiskt blicken till sig och skymmer andra saker på målningen. De använder i stället mörkt grått eller brunt och är man ute efter att måla verklighetstroget är det nästan inget i naturen som är riktigt svart.
- Kol, ropar Albin Selerud trium­ferande då.

När barnen får frågan om det här inte känns som att arbeta i skolan blir svaret från Albin Sele­rud, som närmar sig den åldern där man där man inte tycker att skolan är bara toppen.
- På skolan bestämmer de vad man ska måla.
Helen Karlsson menar dock att man måste ha någon form av ram att hålla sig till.
- Om man säger till någon: Gör vad du vill! blir man lite paralyserad. Man vet inte vad man ska göra.

Därför har de nu och vid alla tidigare sportlov haft ett tema med utgångspunkt från någon utställning på Slottet. I år fick de idén från Henry Millers akvarellutställning. Farmodern respektive mormodern är dock rädd att hon får titta på utställningen på egen hand. Hennes sportlovslediga skaparsugna barnbarn är inte så sugna att gå och titta på andras tavlor.­
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!