Konster för att stärka läsandet
I dagens medielandskap är konkurrensen om barns och ungas tid och uppmärksamhet större än någonsin. Läsandet minskar till förmån för andra medier. Uppsala län deltar nu i projektet Läskonster för att stärka folkbiblioteken och öka läslusten för framtida generationer.
Solveig Hedenström arbetar på Stadsbiblioteket.
Foto: Hans E Ericson
Ett 80-tal personer verksamma vid bibliotek i bland annat Dalarnas, Gävleborg, Uppsala och Stockholms län deltar. Hösten 2009 avslutas Läskonster och de inblandade i projektet förväntas då ska ha lyft fram och stärkt sin mediekompetens och tydliggjort sin läsfrämjande roll i ett samhällsperspektiv.
Projektsamordnaren Solveig Hedenström utvärderar i halvtid.
- Det har hänt otroligt mycket med våra kursdeltagare, det känns som om vi hållit på längre än ett år, säger hon.
Visionen är att skapa ett slags "Litteraturhus" där olika konstformer används för att levandegöra och skapa nya ingångar till böckerna. Dessa hus kan vara fysiska, virtuella, mobila eller nätverksbaserade beroende på de förutsättningar som finns för regionen.
- Vår idé om litteraturhus i Uppsala län är att ordna en årlig mötesplats på Wiks slott där barnbibliotekspersonal vid föreläsningar och workshops tillsammans med företrädare för andra konstformer kan experimentera och tillsammans utforma nya sätt att läsfrämja, säger Solveig Hedenström.
Flera internationella undersökningar visar att barns och ungas läsförmåga har försämrats på senare år. Barn läser mycket, men ofta korta texter och har svårt att behålla lusten genom hel bok. Solveig Hedenström menar att läsandet är en viktig del av en demokrati.
- Tillit, förtroende och tolerans är viktiga aspekter av det vi kallar socialt kapital. Jag tror kanske inte att man blir en bättre människa av att läsa men det finns ett klart samband mellan läsning och positiva effekter på tolerans och empati gentemot andra människor. Man ser till exempel att rasism är mindre utbrett bland de som läser, säger hon.
I biblioteksutbildningen som ges på landets universitet förekommer inte längre någon fördjupning i barnlitteratur och litteraturförmedling vilket skapar ett stort behov av fortbildning för till exempel barnbibliotekarier. Samtidigt är det vanligt att nyutbildade kommer in i arbetslivet på just barn- och skolbibliotekstjänster men får ofta lära sig yrket på egen hand. Solveig Hedenström ser en stor kunskapsiver bland deltagarna i projektet och kan konstatera att reaktionerna än så länge överlag varit positiva.
- Vi har utvärderingar efter varje tillfälle och det är verkligen en fröjd att läsa dem, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!