Vi träffar Jasim Mohamed på kafé Ofvandahls, hit kommer han då och då för att vila från sitt ihärdiga arbete med språket.
- Jag kan inte skriva på kaféer, här försöker jag slappna av. Jag har jobbat frenetiskt nästan hela mitt liv, men jag inser nu att jag måste börja ta det lugnare, säger han och sätter sig till rätta i den gamla träsoffan med ljust tyg.
Jasim Mohamed översätter poesi och barnböcker, från arabiska till svenska och vice versa. Men ibland översätter han även från andra språk. År 2011 översatte han den engelska utgåvan av mexikanskan Gloria Gervitz framgångsrika diktverk Migrationer till arabiska.
- Gloria Gervitz erfarenhet av migration liknar min egen; känslan av att både tillhöra ett land och att samtidigt inte tillhöra det. Det handlar också om förlusten av ett eget språk. Om jag hade bott kvar i Irak hade jag utvecklat min arabiska mycket mer, vilket är en förlust.
När Jasim Mohamed var 18 år hade kriget i grannlandet Iran börjat och det föll sig då naturligt för honom att väcka liv i sin barndomsdröm om att få upptäcka världen. De kommande tio åren tillbringade han bland annat i Grekland och i forna Jugoslavien, han skrev journalistiska texter för arabiska tidningar och studerade flera år på universitet. När han var färdig med sina studier och hade siktet inställt på att flytta till Frankrike, träffade han på en bekant som bodde i Stockholm och som tyckte att Jasim också skulle flytta dit.
- Jag kom till Stockholm 1990, det var en solig augustidag, det fanns vatten mitt i staden och det kändes som ett paradis. Jag bestämde mig snart för att stanna här.
Jasim Mohamed hade inga problem med att ta sig in i den intellektuella världen i Stockholm. Han var nyfiken på det nya landet, gick på seminarier och besökte kulturella evenemang.
- Jag upplevde mig själv som medelklass när jag kom hit, nu i efterhand kan jag ändå se att vi levde fattigt när jag var ung. Men jag hade föräldrar som jobbade och som skolade oss barn. Eftersom jag uppfattade mig själv som medelklass vågade jag presentera mig för folk i de litterära kretsarna, berätta om mina kunskaper och be om jobb.
2005 debuterade Jasim Mohamed med diktsamlingen Övningar i ett annat språk. Men att börja skriva litterärt på ett annat språk var inte den största utmaningen, menar han.
- Det var mer av en övning i att skriva episk dikt. Jag hade inte skrivit dikter sedan jag var ung. Jag har fortfarande inte självförtroende i att skriva poesi på svenska, men jag har flera vänner som läser mina texter och hjälper mig att förbättra språket.
Diktsamlingen I din mun som kom ut 2011 fick flera lovord i pressen och är liksom föregångaren som en enda lång, berättande dikt. En viktig inspirationskälla till I din mun var det antika, mesopotamiska eposet Gilgamesh. Jasim Mohamed tror att det finns ett behov av den sammanhållna lyrik som episk diktning innebär, då han upplever att en stor del av den moderna poesin är fragmentarisk.
- Den moderna människans livsvillkor är splittringen, vi kan inte splittra människor ännu mer då, det är inte moraliskt försvarbart för mig att skriva på det sättet. Den episka diktningen skapar en takt och en rörelse i livet som gör att man känner sig samlad.
Jasim Mohameds litterära skapande i form av översättningar, utgivning av egna diktsamlingar och arrangör för litterära evenemang är för honom ett sätt att lyfta upp sitt och andras liv över vad han kallar den djuriska nivån, där man styrs av drifter som ofta är själviska.
- Livet är annat än att bara kämpa för att överleva och att greppa åt sig förmåner. Litteraturen och konsten lyfter livet från den djuriska, kampfyllda vardagen till en plats där vi kan tänka och drömma, till ett fredligt ögonblick. Litteraturen komplicerar seendet och suddar ut det svartvita tänkandet. Att sprida god litteratur är därför en viktig uppgift för mig.
När Jasim Mohamed medverkade i P1:s Tankar för dagen i september 2012 talade han om generositet och girighet, om hur det i vissa världar är en främmande tanke att dela med sig till andra, men att vi som medmänniskor har råd att tänka den tanken.
- Den som har tio miljoner kronor kan leva tio liv, varför ska en människa ha så mycket pengar? Jag vill att det ska finnas en rimlighet i hur mycket pengar man kan äga och en rimlighet i hur man behandlar andra människor. Det finns massvis av barn som dör av hunger hela tiden, hur kan vi inte ha råd att hjälpa dem?
Han lutar sig tillbaka i soffan med en uppgiven blick. Sedan berättar han om egna erfarenheter av att i perioder ha varit så fattig att han inte haft råd att äta. Han tror att den erfarenheten har gjort honom mer ödmjuk.
- För mig är det enkelt; vi måste dela med oss till andra. Allt vi har är vi skyldiga någon annan, mänskligheten är en helhet och ingen är en egen varelse, allt som du äger är inte ditt, det är skapat av någon annan.