Konsten att leka

Uppsalabon Inger Norberg tyckte att en del barn i dag slutade leka och allt mer satt med tekniska prylar. Samtidigt började hon glömma bort en del lekar hon hade kunnat som barn och mamma. Det krävde något. Så fick hon idén till boken "Jag vill leka! Jag vill leka!!".

Lek. Omslaget till "Jag vill leka! Jag vill leka!!".

Lek. Omslaget till "Jag vill leka! Jag vill leka!!".

Foto:

Kultur och Nöje2014-02-20 11:05

– Jag ville sammanfatta alla idéer jag hade och samtidigt ge dagens föräldrar lite inspiration till att leka med sina barn, säger Inger Norberg när UNT träffar henne och den ena illustratören och medkreatören Helena Hedström.

Helena Hedström och hennes tvillingsyster Charlotta, som är den tredje skaparen till boken, lärde känna Inger Norberg då hon blev deras klassföreståndare under högstadietiden på Brantingsskolan i Uppsala. När Inger Norberg sedan arbetade som litteraturpedagog på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm fick de kontakt igen.

Några år senare började de tillsammans skapa en bok för föräldrar och andra vuxna som vill leka med sina barn men som kanske fått slut på egna uppslag.
– En del vuxna tar i dag inte längre ansvar för att deras barn leker utan de tycker att det är skönt att barnen sitter med sin iPad. Barn tycker ju sådant är roligt och då glömmer de bort att leka, säger Inger Norberg.
– Boken kan vara en inspirationskälla som man kan vidareutveckla idéer utifrån. Man behöver inte se den som en bok att läsa från pärm till pärm utan mer som en uppslagsbok, inflikar Helena Hedström.

Boken passar föräldrar med barn som är mellan ett och tolv år gamla. Men den är en lekbok lika mycket som den försöker uppmuntra de vuxna att själva leka.
– Jag tror att det är viktigt att barn och vuxna kan leka tillsammans. Bara en sådan sak som att språket utvecklas när barn får leka med sina föräldrar är ju en jättestor anledning. Genom leken lär man sedan också känna varandra bättre, menar Helena Hedström.
– När jag var liten lekte vuxna bara med barnen på kalas eftersom det var enda gången de äntligen hade tid. I dag är det vanligare att man skickar barnen till paintballhallar så att föräldrarna kan avlastas. Det är synd, fyller Inger Norberg i.

Inger Norberg tycker också att lekandet har förändrats från när hon själv var liten och sedan 1970-talet då hennes barn var små.
– Barn har så många prylar idag! Mina barnbarn får jättemycket saker hela tiden. Men till slut orkar de inte längre bry sig om dem. När de var mindre brukade deras föräldrar till slut gömma undan en del saker i förrådet. Då lekte de plötsligt mycket friare. Jag tror barn tappar fantasi av att bara ha en massa saker man kan sitta och peta på, säger Inger.

Hon berättar vidare att hon var ett ganska ensamt barn, eftersom de syskon hon hade var så mycket yngre än henne, och då fick fantasin helt blomma ut.
– Jag satt ofta för mig själv och fantiserade ihop hela världar jag byggde av kottar och stenar på vår gård på landet. Jag tror faktiskt att det lade grunden till mitt författarskap.

I dag har dock de allra flesta lämnat landsbygden för att bosätta sig i städer. Hur kan man leka med sina barn när det inte finns tillgång till så mycket natur eller där det rentav, på grund av trafik, kan vara olämpligt att leka utomhus?
– Man kan alltid göra mycket inomhus, kanske ordna en picknick? Och har man balkong kan man utnyttja den, säger Helena Hedström.
– Man får som vuxen också ta sig tid att ta med barnen ut på upptäcksfärd om man inte kan leka där man bor. Här i Uppsala finns många lekplatser och grönområden i ytterkanten av staden där det går jättefint att leka, säger Inger Norberg.

Lekboken är den första i en trilogi och kommer att följas upp av en pysselbok och en bok om lärande.
– Vi har pratat om att åka i väg någonstans för att verkligen komma igång med nästa bok, säger Inger Norberg.
– Men bäst jobbar vi ändå i Uppsala, menar Helena Hedström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!