– Vi skulle ju inte ha det såhär, vi skulle vara kamrater, säger Berta, spelad av Frida Österberg, när en scen repeteras på Uppsala stadsteaters lilla scen ur Strindbergs "Kamraterna".
Pjäsen handlar om ett ungt par, Axel och Berta, som lever och bor i Berlin. De arbetar båda som konstnärer och lämnar in varsitt verk till en konstbiennal. Men när Axels bidrag refuseras ställs deras relation på sin spets. Paret kan sägas drabbas av nedärvda normer vad gäller kön och äktenskapet. Eller kärlekskamp, som Strindberg själv kallade vad som pågick mellan könen under hans tid, vid förra sekelskiftet. I pjäsen berättas det att mannen, Axel, egentligen är den mest begåvade konstnären av de två, medan Berta är ordförande i en kvinnosaksförening vid sidan av sitt konstnärskap.
Pjäsen "Kamraterna" kallas ibland "Marodörer" och av alla August Strindbergs pjäser tillhör den de mer sällan spelade. Han skrev den i Paris 1886 - 87, under äktenskapet med Siri von Essen som var skådespelare och uttalat ville ha en egen yrkeskarriär.
Men hur mycket har egentligen förändrats vad gäller jämställdhet mellan könen sedan Strindbergs tid? Det är just det som regissören Helle Rossing vill undersöka tillsammans med ensemblen och scenografen Marie Moberg.
– Jag lever själv ihop med en regissör, så jag kände igen mycket i Strindbergs text när jag först läste den och är väl förtrogen med hur det kan vara i ett konstnärsäktenskap, säger Helle Rossing med dansk-svensk brytning.
Hon är från Köpenhamn men går sista året på regilinjen på Stockholms dramatiska högskola. Tillsammans med en annan tredjeårselev från dramatikerlinjen, Hanna Nygren, har hon gjort en bearbetning av pjäsen. Men Helle Rossing framhåller att det är inte mycket av replikerna som behövt moderniseras, trots att det handlar om en 130 år gammal text.
– Första akten är nästan till hundra procent original. Språket känns så modernt, det ligger helt rätt i munnen, säger Jonas Österberg Nilsson som spelar Axel när det blir en repetitionspaus.
De avslöjar dock att under andra akten kommer formen för pjäsen att brytas upp.
– Vi leker lite med själva teaterformen, säger Helle Rossing.
– Alla rollfigurerna sitter på förljugenheter och pjäsen har så många lager, säger Frida Österberg.
Övriga roller spelas av Jesper Feldt, Jennifer Amaka Pettersson och Simon Reithner. Premiären är 15 september.