– Det mesta i boken har jag skrivit på plats i Delhi. Bara under några år har Indien förändrats oerhört mycket, inte minst när det gäller kvinnors situation, säger Julia Wiraeus.
– Mobiltelefonen och tillgången till mobil uppkoppling har förändrat många ungdomars syn på sig själva och världen. Det kan betyda mycket att även om man inte har något fysiskt rum så har man åtminstone ett eget digitalt rum.
Hon är på tillfälligt i besök i sin gamla hemstad Uppsala. Strax före midsommar lämnade författardebutanten in manus och bilder till förlaget och nu ligger boken där, på kafébordet mellan oss, "De kallade henne Delhi Braveheart". Reportageboken tar avstamp i en brutal våldtäkt på en buss i Delhi 2012.
– Jag läste en notis om den i lokala tidningen. Det hade skett nära där jag bodde då. Men det var ingen överraskning, eftersom Delhi är känt som "the rape capitol" i Indien för att flest sexualbrott polisanmäls där.
Fallet blev omskrivet även i Sverige och resten av världen. Kanske för att offret blev en symbol för den växandeurbana medelklassen, där allt fler kvinnor blir de första i sin familj som studerar, arbetar och styr över sina egna liv. Den 23-åriga Jyoti studera till sjukgymnast när hon hade oturen att kliva på just den här bussen efter att ha varit på bio tillsammans med en manlig vän. Vännen blev vittne till den brutala våldtäkten som kom att leda till Jyotis död, någon vecka senare. Händelsen blev startskottet för massiva protester i Indien mot det sexualiserade våldet.
Julia Wiraeus gjorde en del reportage för svenska media om våldtäkten. Hon skrev också om själva diskussionen som följde i landet och om kvinnors situation där. Några av de människor hon mötte i det arbetet är med i hennes bok. Det är också Jyotis familj som Julia Wiraeus följt genom rättegångarna, fram till de fällande domarna i Indiens Högsta domstol.
I boken får aktivister, äldre och yngre feministkämpar, samt såväl transkvinnor som konservativa hindunationalister komma till tals.
– Jag har velat skapa en så mångfasetterad bild av dagens Indien som möjligt, göra en berättelse av det jag sett under de senaste sex åren. Hur synen på sexualbrott förändrats och de diskussioner som följde. Ju mer jag fick reda på desto mer ville jag veta...
Som nittonåring reste Julia Wiraeus ensam på sin första resa till Indien.
– Visst var det ovanligt att åka dit som ensam tjej då, men jag hade inspirerats av brorsans kompis som rest runt i landet på egen hand.Det va en fantastisk upplevelse!
Andra gången hon reste till Indien var det för att arbeta som praktikant på Svenska ambassaden. Då passade hon också på att studera hindi. Jobbet hade hon förmodligen inte sökt utan sina tidigare erfarenheter av landet. Ett land som hon älskar och fortsätter att fascineras av.
– Visserligen finns fattigdom i Indien, men allt fler får det bättre och den mobila uppkopplingen betyder mycket för utvecklingen. Det är till exempel fullt möjligt att skajpa på tåget där, eller att följa den norska tv-serien "Skam" som en av mina indiska vänner gör.
– När det gäller våldtäkter så ska man komma ihåg att de finns överallt i världen. Vi måste förhålla oss till hemska saker och inte låta oss lamslås. Indien har lärt mig mycket om hur det är att vara människa i världen idag, säger Julia Wiraeus.
Hon ska bland annat berätta om sin bok i radio P4 Extra på tisdag, 15 augusti, dagen för Indiens självständighet. 17 och 19 augusti framträder hon på Global bar i Stockholm och 23 augusti är det boksläpp.