Komplett om Owe
Nya kombinerade boken och cd-samlingen Boogieman ger svaret på varför det är ett sådant ståhej kring Owe Thörnqvist, skriver Ulf Gustavsson.
Foto:
Närmare bestämt handlar det om Thörnqvists skivinspelningar från hela karriären, inklusive samtliga vinylspår från de gyllene åren 1955-1965, själva fundamentet i Thörnqvists visvärld.
Därutöver ingår valda livespår, det mesta av senare års skivor och Recovered-materialet där han samarbetar med Peps Persson och John Holm, samt en sentida konsert och dokumentär på dvd (den som vill ha precis allt är fortfarande hänvisad till jättelådan En box Owe).
Mycket känner man förstås igen, slagdängor som satt prägel på det svenska estrad- och radioutbudet och upptagit generationer lyssnare med samma självklarhet som modersmjölken. Och det är alltid lustfyllt att återknyta bekantskapen med dessa uppnosiga visfigurer, inte minst i de oöverträffade originalinspelningarna med musikanter som Georg Riedel och Arne Domnérus. Här dessutom i digitalt nyremastrat ljud.
Således kan man följa Owe Thörnqvists hisnande berg- och dalbana från svensk bygdepastisch och proto-rock till skiffle och doo wop, karibiska rytmer och hambo, twist och alpvisa. Och mycket mera. Han vränger på allsköns stilar, ordflöden och associationer, och alltjämt upptäcker man nya detaljer i marginalen. Som t ex den lilla kärleksflirten mitt i "skrivsalens raspande möda" i Stilla vals från Öfre Slottsgatan.
Det är visorna som står i fokus, vilket understryks av att samtliga sångtexter tryckts upp i boken för ingående studium, jämte en tidsdoftande, uppsluppen kavalkad fotografier av herr trubaduren, tagna av den legendariske artistfotografen Bengt H Malmqvist. Efteranalyser är det däremot sparsamt med, klokt nog. Owe Thörnqvists visor klarar tidens tand utmärkt på egen hand.
Owe Thörnqvist
Boogieman
(Bonnier Amigo)
Boogieman
(Bonnier Amigo)
Så jobbar vi med nyheter