– Alla nya konstprojekt i offentliga miljöer i Uppsala kommun utgår ifrån oss. Vi underhåller och reparerar också den offentligt placerade konsten, berättar Anna Ehn, chef för den nya avdelningen Offentlig konst.
– Konst som finns på offentliga platser är där för att förstärka eller lyfta platsen på olika sätt. Vi vill bredda förståelsen bland kommunens invånare om konstnärliga gestaltningar.
Avdelningen Offentlig konst kunde bildas vid årsskiftet då Uppsala kommun ökade på investeringsbudgeten för offentlig konst till 36 miljoner kronor. Det var en sexdubbling av vad som budgeterades till konst för 2017.
I kontorsrummet strax ovanför Kafé Kardemumma på Stadsbiblioteket finns ett stort bord. På det, bland tekoppar och anteckningsblock, står en modell av en park i Eriksberg med nya skulpturer. Runt bordet bänkar sig de som arbetar på avdelningen, Tove Otterclou, Mikaela Granath, Tuva-Li Peter Lidé, Annika Norell, praktikanten Jeanette Karlsson Koplik och chefen, Anna Ehn.
Avdelningen samarbetar också med kommunala bolag för att konst ska kunna komma på plats, till exempel när nya Studenternas byggs. De arbetar också i projekt med tillfällig konst. Just nu har de ett femtiotal projekt runt om i Uppsala i olika stadier av förverkligande.
Avdelningen tar fram förslag på konstnärer, men sedan är det en lång process innan en konstnär får ett uppdrag av Uppsala kommun.
– Omvärldsbevakning är en stor del av vårt jobb. Vi håller koll på de som går ut från konstnärliga utbildningar och vi föreslår gärna konstnärer som har någon anknytning till Uppsala, säger Anna Ehn.
De gör besök på platsen med konstnären och pratar om vad som är utmärkande för den. Sedan börjar ett bollande med skisser och förslag mellan konstnären och förvaltningen, men också med andra. Avdelningen ger information och för en dialog när det gäller offentliga platser. När det gäller skolor och andra offentliga byggnader så får de som vistas där bilda konstkommittéer som är med i processen. Förslagen ställs också ut på Galleri Offkonsten på Stadsteatern.
– När det gällde byggnaden Juvelen var det bra att det redan fanns en grupp, den svensk-finska samrådet, som fick lämna synpunkter på den finska konstnärens skisser. På till exempel Rosendalsgymnasiet har en grupp med elever och andra som arbetar på skolan bildat en konstkommitté som medverkar i processen, berättar Tuva Li Peter Lidé.
Avdelningen tar hand om 8300 konstverk. Ett hundratal av dem är placerade utomhus. Andra finns på vårdboenden, förskolor och skolor. Knappt tusen verk finns i ett magasin där det är ständigt in- och utflöde. Samlingen används till att ställa samman konstkollektioner för speciella kommunala institutioner och kommunala tjänstemän kan få låna verk till sina arbetsrum.
– Jag håller på med några konstprojekt på skolor och förskolor på landsbygden. Till exempel på Jumkils skola har barn och personal fått vara delaktiga i konstnärens Henny Linn Kjellbergs arbete. Hon har workshops med eleverna i årskurs 3 och 4, berättar Mikaela Granath.
Genom åren har vissa verk på offentliga platser debatterats flitigt, inte minst i UNT:s spalter. Verket på markvärmecentralen på "paradgatan" och "Den tionde skorstenen" i Tegnérparken är ett par exempel.
– Man får komma ihåg att med offentlig konst sätter man särskilt fokus på en plats och vissa verk kräver kanske mer förmedling än andra om vad de vill uttrycka, säger Anna Ehn.
– Konst är inte konstigt, men om man inte känner sig inkluderad i vad den vill förmedla kan det bli svårare att ta till sig. För konsten har en stark kraft.
Närmast på agendan för Offentlig konst är det nya stadshuset. De har börjat med att inventera vilka konstverk som fanns i det tidigare stadshuset och platsens historia.