Klara Hellgren - konsertmästare
Den är kraftfull med en botten i klangen. Den har en mörk röst med briljanta övertoner. Den är konsertmästare Klara Hellgrens fiol.
Foto: Staffan Claesson
- Bach, säger hon. Beethoven, Brahms och Mahler. De kallas inte mästare utan anledning.
Dem tycker hon om att spela.
- Men jag är musikalisk allätare. Det finns bra musik inom alla genrer. Fast mitt hjärta klappar för kammarmusiken...
Klara Hellgren spelar lika gärna 1900-talsmusik eller helt nyskriven musik, som de gamla klassikerna. Hon vill absolut inte hävda någon kompositör eller något stycke som favorit.
Vi träffas i Uppsala konserthus direkt efter en repetition inför en konsert där publiken ska få möta tre olika orkestersammansättningar. Då spelas förvisso Ludvig van Beethoven, men också österrikarna Arnold Schönberg och Franz Schreker.
- I Schönbergs kammarsymfoni är vi 15 soloinstrument, i Schrekers kammarsymfoni det dubbla antalet och i Beethovens första symfoni full styrka, säger Klara Hellgren.
Med full styrka menas Uppsala Kammarorkester, som är en mindre symfoniorkester, där kärnan är de av Musik i Uppland fast anställda musikerna i stråksextetten Kammarsolisterna plus de likaså fast anställda blåsarna i Linnékvintetten. Övriga musiker frilansar, i stort sett alla kommer från Stockholmsområdet.
Klara Hellgren har varit konsertmästare i Kammarorkestern och Kammarsolisterna sedan 2005. En tjänst som också välkände violinisten Nils-Erik Sparf har.
- Vi delar uppgiften, tar varannan gång, säger Klara Hellgren.
Konsertmästarens uppgift är att vara en länk mellan dirigenten och orkestern. När dirigenten vill att något ska låta lite mer si eller lite mindre så, föreslår konsertmästaren sina arbetskamrater en lösning: att spela lite starkare här eller tona ned där, att ändra stråkföring eller något annat i den ena eller andra instrumentgruppens sätt att spela.
Ungefär så förklarar Klara Hellgren sin roll.
- Och så går jag igenom styckena och sätter stråk.
???
- Alltså, bestämmer om vi ska börja med upp-´eller nerstråk.
Föra stråken uppåt, från handen sett, eller dra den nedåt. (Glasklart.)
Det fanns en period i livet när Klara Hellgren lika lite som undertecknad kunde spela fiol. Den tog slut när hon var fem år. Helst hade hon velat gå på Suzukiundervisning, för hon hade varit med mamma på Suzukikonsert, men kön dit var för lång i Göteborg i slutet av 1970-talet.
- Just då flyttade vi och hade turen att bo grannar med en violinist vid Göteborgsoperan, Peter Magnusson. Jag fick gå som privatelev hos honom och han blev min fiolpappa och klangliga förebild.
Något senare i livet gick Klara Hellgren först på Musikhögskolan i Göteborg, därefter studerade hon vid Royal College of Music i London och till sist tog hon solistdiplom vid Kgl Musikhögskolan i Stockholm.
Frilansande konsertmästare har hon hunnit vara såväl hos Göteborgssymfonikerna, som i Helsingborgs Symfoniorkester, Gävle Symfoniorkester och hos Folkoperan i Stockholm innan hon kom till Uppsala.
Förutom att vara heltidsanställd av Musik i Uppland, i Uppsala Kammarsolister/Uppsala Kammarorkester, utgör hon ena halvan av Duo Nova. Andra halvan är pianisten Teres Löf, som hon mötte under tiden på Musikhögskolan i Stockholm. Duon turnerar runt om i landet.
Klara Hellgren gör också inhopp som solist eller gästande konsertmästare på olika håll och har under sin hittillsvarande karriär rest med Göteborgssymfonikerna till Japan och med Drottningholms barockensemble, där Nils.-Erik Sparf är en uppmärksammad och rosad medlem, till Marocko och till Prag.
- Och när jag pluggade i London, spelade jag en del där. Det är roligt att vidga arbetsfältet lite, men just nu har jag det så bra som jag kan ha det, säger hon.
Klara Hellgren är sambo och har en snart femårig dotter. Sambon är också musiker, klarinettist. Livet, säger hon, är ett väldigt pusslande med jobb på dag- och kvällstid och barnpassning som skall fungera.
Familjen bor i Hammarbyhöjden i Stockholm.
- Det går jättebra att pendla till Uppsala. Och det här jobbet har jag velat ha länge. Att få spela med Kammarsolisterna är fantastiskt. Jag gick faktiskt och tänkte på det redan under utbildningen, men trodde inte att det fanns någon chans.
Hur så "fantastiskt"?
- Att få spela så mycket kammarmusik, 70 procent av tjänsten! Det är unikt med en fast anställd stråksextett med en konsertserie på så hög nivå! Ett drömjobb!
Kammarmusiken är ett samtal mellan instrumenten, där alla är solister, röster i samspråket. kammarmusikgrupper är oftast kvartetter (fyra personer/instrument), kvintetter (fem) eller sextetter (sex), men även två eller tre instrument och instrument plus röst, räknas till kammarmusiken, den som från början var tänkt att spelas i furstarnas gemak till skillnad från musik för kyrkan eller teatern.
- Jag gillar det mindre formatet, de solistiska inslagen. Flexibiliteten. Det är ut och in hela tiden. Det tycker jag om. Alla klassiska musiker suktar efter att få spela kammarmusik.
Att vara heltidsanställd musiker i Uppsala, dessutom ha en duo med periodvis många spelningar och därtill göra inhopp i olika sammanhang - hur orkar Klara Hellgren?
- Jag har en lust till det jag gör. Jag fortsätter att lära mig saker och arbetar för att göra det bättre. Jag är hela tiden fascinerad av arbetet, av musiken.
Och det där med att inte bliva vid sin huvudsakliga arbetsgivares läst hela tiden, det är bara nyttigt, menar konsertmästaren.
- Det ger inspiration. Och man har nytt syre med sig tillbaka till vardagen.
Vad väntar framöver den här säsongen?
- Kammarsolisterna åker till festspelen i Bergen i maj. Vi skall bland annat spela musik av Ole Bull, Hayden och Tjaijkovskij. Och Duo Nova firar 10-årsjubileumi år och ska spela nyskriven musik av Johan Ullén på festival i Forshaga i Värmland i sommar.
FAKTA
Arnold Shönberg 1874-1951, österrikisk tonsättare vars teorier kring och kompositioner med utgångspunkt i tolvtonserien (den kromatiska skalan) har betytt mycket för den atonala musikens utveckling.
Franz Schreker, 1878-1934, österrikisk tonsättare i brytningen senromantik-modernism, skrev främst opera.
Ole Bull, 1810-80, norsk violinist och tonsättare som varierade virtuos klassisk teknik med teknik från folkmusiken. Har skrivit Säterjänstans söndag.
Suzukimetoden, japansk musikpedagogisk metod där instrumentinlärningen inleds redan när barnen är 2-3 år.
Namn: Klara Hellgren.
Ålder: 33 år.
Bor: i Hammarabyhöjden i Stockholm.
Familj: sambo och liten dotter.
Yrke: violinist, konsertmästare i Uppsala kammarorkester och kamm
Arnold Shönberg 1874-1951, österrikisk tonsättare vars teorier kring och kompositioner med utgångspunkt i tolvtonserien (den kromatiska skalan) har betytt mycket för den atonala musikens utveckling.
Franz Schreker, 1878-1934, österrikisk tonsättare i brytningen senromantik-modernism, skrev främst opera.
Ole Bull, 1810-80, norsk violinist och tonsättare som varierade virtuos klassisk teknik med teknik från folkmusiken. Har skrivit Säterjänstans söndag.
Suzukimetoden, japansk musikpedagogisk metod där instrumentinlärningen inleds redan när barnen är 2-3 år.
Namn: Klara Hellgren.
Ålder: 33 år.
Bor: i Hammarabyhöjden i Stockholm.
Familj: sambo och liten dotter.
Yrke: violinist, konsertmästare i Uppsala kammarorkester och kamm
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!