Kees lämnar över ordförandeklubban
Beslutet att bygga Uppsala konsert & kongresshus är det som Kees Geurtsen (s) är mest nöjd med under hans år som ordförande i Uppsala kommuns kulturnämnd. Vid årsskiftet lämnar han både den posten och den politiska arenan överhuvudtaget.
Ett av de kulturprojekt den avgående ordförande i Uppsala kommuns kulturnämnd, Kees Geurtsen, är mest nöjd med är Uppsalas konsert och kongresshus.
Foto: Sven Olof Ahlgren
Alldeles innan har han varit på kulturförvaltningens kontor och skrivit under sina sista skrivelser. Men han verkar inte särskilt vemodig över att han ska sluta på den post han haft de senaste fyra åren.
- Min hustru tror att jag kommer att tillbringa min fritid med att sitta och gnälla framför tv:n och skriva massor av insändare, skrattar han.
- Men jag har sett allt för många som närmar sig 65 år som har svårt att lämna det politiska rampljuset. Det har blivit en del av deras liv och identitet, men de saknar den politiska gnistan. Så vill inte jag bli, säger han.
Gottsundapolitiker
Egentligen har han sysslat med kulturpolitik i Uppsala i tolv år. Tidigare var han nämligen ledamot, sedermera ordförande, i dåvarande kommundelsnämnden för Gottsunda som även ansvarade för kulturfrågor i kommundelen.
- Under de åren utvecklade vi Gottsundabiblioteket till en av stadens bästa, medan de andra kommundelarna lade ner biblioteksfilialer. Gottsundateatern kom till, liksom ateljéföreningen Konstgjord. Vi lämnade över lika mycket verksamheter till den nya kulturnämnden som de andra kommundelarna tillsammans vid omorganisationen, säger Kees Geurtsen.
Vid omorganisationen kom Stadsarkivet att läggas under kulturnämnden, något som fick större och mer positiva följder än vad Kees Geurtsen kunnat tro. Han talar om att det blivit till en bred kunskapsbank för både forskare och allmänhet.
Men att barn och ungdomskulturfrågorna spreds mellan flera nämnder blev inte bra, tycker han.
- Barn och ungdomsnämnden ska exempelvis hantera skolbiblioteken. Men de pengar de ger till skolorna för det tycker rektorerna att det finns mer angelägna saker att använda dem till.
Arkitekturintresserad
Ett av Kees Geurtsens stora intressen är arkitektur och med glädje har han sett flera byggnader i Uppsala inventeras och klassade som arkitektoniskt värdefulla, som Gunnar Lecheritade Nannaskolan till exempel, där musikklasserna ska få bli kvar. På sistone har till och med det gula höghus där han har sin arbetsplats på Uppsalahems Gottsundakontor blivit förklarat för det moderna samhällets kulturarv, enligt en inventering stadsarkivarien gjort för Uppsalahus byggda 1950 - 1979.
- Att upprustningen av Östra Ågatan fick så stort genomslag och vann priser fick många att inse att konstnärlig utsmyckning av staden är något som ger vidare positiva verkningar. Utan den insikten skulle varken Konserthuset eller Biologiska museets renovering blivit av, säger han och berättar om att kulturnämnden gav en firma i Göteborg i uppdrag att räkna ut vilka pengar som kommer Uppsala till godo med hjälp av ett konserthus i form av turism, handel och så vidare.
- Med det tänkandet runt konserthuset kunde vi visa att kommunen får in mer pengar som sedan kan komma kulturen till godo, säger han.
"Dokusåpa"
Annars har kulturen fått slåss för sin plats i den kommunala budgeten, dock med viss framgång.
- Slagsmålet mellan nämnderna om pengarna är rena dokusåpan varje år. Men kulturens budget har ökat. För ett par år sedan drog Lena Hartwig,(s) , Britt Löfgren (v) och jag åt samma håll och fick loss 600 000 kronor till särskilda kulturevenemang i Uppsala. Det är pengar som gått bland annat till reggaefestivalen och Uppsala Internationella kortfilmfestival, säger Kees Geurtsen.
- Numera inser man i alla partier vilken roll kulturen spelar när det gäller att locka besökare till Uppsala.
Men allt har inte varit guld och gröna skogar under dessa fyra år.
- Är det något man blivit nerringd om så är det nyuppförda skulpturer, säger Kees Geurtsen.
Till länsrätten
Striden om Reginateatern för ett par år sedan minns han med ett uns av bitterhet. Kulturnämnden ville att den dåvarande Skandiascenens inriktning skulle göras om och att Paul Kessel skulle bli konstnärlig ledare. Deras beslut överklagades av Skandiascenens personal och Viba Femba till länsrätten, som i januari 2004 kom fram till att kommunen brutit mot lagen om offentlig upphandling genom att inte begära in anbud på verksamheten. Domen fastställdes i maj av kammarrätten, men det hela mynnade ut i att kommunen fortsatte att driva gästspelsscenen som nu fått namnet Reginateatern med Paul Kessel och Björn Sjödin som konstnärliga ledare.
- Det finns en decimetertjock hög med arga och elaka brev och mejl från kommunens kulturarbetare om det ärendet bevarat. Men Reginateatern är nu en mycket bra gästspelsscen och Viba femba hör till dem som först ställde sig på den, säger Kees Geurtsen.
- Ack ja, vi har nog retat gallfeber på mången kulturarbetare med att kulturnämnden inte är till för dem utan för skattebetalarna. Kulturnämndens uppgift är inte att göda kulturen utan att gödsla den och att försöka hitta det som ska gödslas.
Kees Geurtsen
Född: 1948 i Maarssen (samhälle mellan Utrecht och Amsterdam) i Holland. Kom till Sverige 1968 på grund av kärleken och blev kvar hos den.
Yrke: tecknare och formgivare av grafisk design på åttiotalet, utbildad arbetsterapeut. Numera distriktschef på Uppsalahem i Gottsunda, men fortfarande medlem i Svenska Tecknarförbundet. Socialdemokratiskt engagerad sedan slutet av 80-talet
Familj: hustru och två vuxna döttrar
Bor: på Ulleråkersområdet sedan i somras, tidigare på Vackre Birgers väg i Gottsunda i 20 år.
Fritidsintressen: att måla, både tavlor och på 1850-talshuset i Gästrikland, att gå på konserter.
Aktuell: slutar som ordförande i kulturnämnden i Uppsala vid årsskiftet och lämnar då kommunpolitiken överhuvudtaget.
Så jobbar vi med nyheter