De flesta känner vid det här laget till succésagan om Glada Hudik-teatern, teatergruppen där skådespelare med intellektuell funktionsnedsättning bland annat tagit sig ända till Broadway med musikalen Elvis. 2011 kom den första filmen med delar av ensemblen, Hur många lingon finns det i världen, och nu kommer alltså uppföljaren.
Peter, pappa till Kristina från den första filmen, behöver här rycka upp sig själv och sin fysik över sommaren och bestämmer sig därför för att hjälpa dotterns vänner att göra en film om deras liv. Han ringer upp sin gamla klasskamrat Max (Per Morberg), en levnadstrött reklamfotograf bosatt i New York, för att be om hjälp med filmandet. Med en utbränd och halvt alkoholiserad Max väl på plats i Sverige landar så hela gänget i en Pripps Blå-sponsrad skärgårdsidyll till jaktstuga, ackompanjerade av gitarrplink, vågskvalp och uppstoppade djur.
Hur många lingon finns det i världen hade, trots sina skavanker, ändå en handlingsmässig röd tråd med ett klart humanistiskt budskap så gott som något – alla har rätt att få känna sig behövda och att själva få bestämma över sina liv. Vad Hur många kramar finns det i världen vill är mer oklart, här har man nämligen flyttat fokus från Mats Melin och de andra i Glada Hudiks ensemble till ett triangelspel mellan Peter, Max och Hanna som inte räcker särskilt långt. Den första filmens fräschör har bytts ut mot en tröghet och ett manus som inte känns helt genomarbetat, och att handlingen går ut på att gänget ska göra en film försvinner någonstans på vägen. När assistenten Hanna (Vanna Rosenberg) än en gång lyfter på ögonbrynen över männens tuppspel känns det hela mest könsstereotypt och daterat. Att de som gör den bästa skådespelarinsatsen här är Glada Hudik-gänget, med Bosse Östlin i synnerhet, gör det bara än mer tråkigt att filmens blickpunkt är på något helt annat.
De finaste ögonblicken är hursomhelst de där Bosse och de andra Glada Hudik-medverkande får prata fritt ur hjärtat, i de dokumentära inslag som i filmen utgör snuttar av det fiktiva filmmaterialet.