Hur kommer det sig att du ville göra en show om Frank Sinatra?
– Det har jag alltid velat göra, sedan råkade det passa bra med hundraårsminnet. Dessutom har jag aldrig gjort jazz och ville erövra den. Det känns fantastiskt att äntligen få göra alla hans sånger. Frank Sinatra var en stor artist.
Hur har du velat porträttera honom?
– Det pratades och skrevs mycket om Sinatras vilda liv, om hans samröre med maffian och om alla hans äktenskap då han levde. Jag ville att han skulle komma tillbaka och förklara sig. Han var kanske inte guds bästa barn men han hade samtidigt många fina sidor. Sinatra påminner en hel del om Elvis, som jag också gestaltat på scenen. Även om de levde olika liv så hade de samma bagage och båda var lika modersbundna. Då deras mammor dör så börjar problemen för dessa vuxna berömda män, vilket är jättekonstig! Showen kommer att handla om Frank Sinatras liv men framför är det hans musik som jag velat lyfta fram tillsammans med som gjort musikarrangemanget.
Vad är det du gillar med Frank Sinatra?
– Det är Sinatra som artist som jag fastnat för. Han hade egentligen ingen stor röst men han är berömd för sina fraseringar. De var otroliga! Han gjorde precis som han ville då han sjöng och hittade alltid hem. På så vis vara han en "ostörtare". Folk skrek hysterisk då han sjöng. Frank Sinatra sjönk rakt och utan vibrato, vilket är svårt men jag ska försöka hänga på och ställa om mitt Elvisvibrato.