Jonas Inde skriver om depressionen
- Nu skrattar jag åt satan på mina egna villkor, säger Jonas Inde.
Det skulle bli en bok om två polares resa genom USA. Om musik, biljard och poker.
- Men så kom det ett fönstersprång emellan, säger Jonas Inde och slevar beslutsamt i sig frukost på ett café i Stockholm.
"Ett fönstersprång" betyder Jonas Indes självmordsförsök. För lite drygt ett år sedan hoppade han från tredje våningen, rakt ner på en sandlåda och spräckte skallbenet. Så förutom musik, biljard och poker, handlar "Too fast for love" om Jonas Indes djupa kris. Om "skamcancern", det vill säga depressionen. Om minnet av psykosens galenskap, om ärret i huvudet och sin numera nyktra alkoholism.
Inte direkt vad man förväntar sig när två av Sveriges roligaste män - för illustrationerna står "Rockys" skapare Martin Kellerman - ska skriva en resedagbok.
- Jag skriver bäst när jag inte hittar på och skriver självbiografiskt. De texterna håller högst kvalitet helt enkelt. Jag läser egentligen bara biografier, det är bara såna böcker som jag kan fara in i ordentligt. Så det är mycket därför jag gjorde det, säger Jonas Inde.
Det är svårt att tro honom. Det låter för enkelt. Att öppenhjärtigt och utan omsvep beskriva sina innersta kriser, sina tillkortakommanden och sin psykiska ohälsa, måste vara svårt. Och läskigt. Eller?
- Jag tänkte så förut. Men nu känns det bara som att... jag är 37. Jag är den jag är. Och de bästa texterna jag skriver, de är självbiografiska. Så vad fan, tänkte jag, let's go, nu kör vi.
Till viss del var skrivandet rent terapiarbete, det medger han. Innan han hoppade, satt han inlåst och skrev utan paus i en månad. Resultatet skulle bli ett mästerverk som i slutänden skulle rädda världen. Man skulle kunna säga att hans psykos tog sig litterära uttryck.
- Framför allt var det viktigt för mig att erövra instrumentet igen. Alltså ordbehandlaren, eftersom det slutade med att jag hoppade ut genom fönstret förra gången jag skrev.
- En förhoppning är att man kan läsa boken och tänka att "oh shit, kan man ha såna där saker i huvet, men ändå leva". För det har ju gått bra för mig ändå. Jag sitter ju här.
Han håller precis på att slutföra en kortfilm som kommer att visas på Göteborgs filmfestival och sändas i tv. Men nästa projekt blir ännu en bok - trots att han fortfarande kämpar med den lilla djävulen när han skriver.
Så jobbar vi med nyheter