En läsare uppmanar mig: ”Skriv en artikel och begär att alla omedelbart slutar upp med dessa dumheter!” En av ”dumheterna” är den nutida användningen av ordet studenten. Vilket ju kan passa bra att försöka reda ut såhär, när studentmottagningarna är undanstädade och eleverna lämnat skolan.
Studenten avskaffades för 50 år sedan, är argumentet han anför mot ordet. Förvisso är det i år just 50 år sedan de sista eleverna tog studenten i det gamla gymnasiet, år 1968. Någon examination sker ju i dag inte längre på själva avslutningsdagen, men begreppet studentexamen används ändå.
Men att den som går ut gymnasiet tar studenten är ett fullt etablerat uttryck, som inte finns vare sig anledning eller möjlighet att försöka sätta stopp för. I de fall man har skäl att framhäva att man syftar på den äldre varianten av studenten får man lösa det på annat sätt.
Till firandet hör ”Studentsången” som inleds med:
Sjungom studentens lyckliga dag
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Formen sjungom kan te sig främmande, men ska uppfattas som en uppmaning att lovsjunga dagen. Redan tidigt finns dock varianter med sjung om, och alldeles klar verkar inte historiken vara. När man väl sjunger spelar det dock kanske inte så stor roll.
Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till kultur@unt.se