Jesus bor inte längre i Betlehem
KRÖNIKA. I dag är Betlehem, liksom så många andra palestinska städer, ett monument över krossade förhoppningar och drömmar. Maria skulle knappast ha kunnat ta sig fram till stallet, och Jesus skulle ha fötts i en checkpoint, skriver Catrin Ormestad.
Catrin Ormestad
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Israeler som ropar 'kom Mahmoud!', det har jag fått nog av i fängelset", skrattade han. I likhet med så många andra unga palestinska män hade han tillbringat flera år i israeliskt fängelse. Han hade just blivit frisläppt när han raskt återfördes till verkligheten på Västbanken; han blev vittne till hur den palestinska polisen Muhammed Salah sköts till döds av en enhet ur den israeliska gränspolisen. De var ute på ett uppdrag "undercover", förklädda till palestinier, och vägrade stanna i en vägspärr. Salah och hans kollegor tog upp förföljandet och besköts av israelerna. Den israeliska militären har beklagat händelsen och förklarat att dödsskjutningen var ett misstag, men för Mahmoud och andra palestinier är Salahs död ytterligare en påminnelse om vem som har kontrollen över liv och död i Betlehem, och hur maktlös den egna polisen är, sina uniformer och Kalasjnikovs till trots.
Vi tackade nej till en kula pistageglass och körde vidare genom Betlehem. Inte ens solen som flödade över gatorna kunde dölja den resignation som vilade över staden. Det var andra advent, en tid då Betlehem borde ha varit fullt av turister och pilgrimer, men torget framför Födelsekyrkan låg öde. Souvenirbutikernas handsnidade julkrubbor och kors i olivträ saknade spekulanter och falafelrestauranterna låg tomma.
Annat var det för några år sedan, då gatorna i centrum glittrade av kitschigt julpynt. Runt millennieskiftet var optimismen stor i Betlehem. Staden rustades upp, hotellen och handlarna förberedde sig för att ta emot turisterna som skulle komma med freden, och vid Födelsekyrkan byggdes ett stort pampigt Peace Center. Sedan bröt den andra intifadan ut och de israeliska stridsvagnarna tog över Betlehems gator och i stället för turister var det militanta palestinier som sökte sig till Födelsekyrkan.
I dag är Betlehem, liksom så många andra palestinska städer, ett monument över krossade förhoppningar och drömmar. Några hundra meter från den plats där Muhammed Salah sköts till döds höll grävskoporna på att röja upp i de enorma högarna av betongkross, vilket är det enda som återstår av den palestinska myndighetens högkvarter i Betlehem som jämnades med marken under den israeliska återockupationen av Västbanken 2002. Men även om palestinierna tycks ha bestämt att det äntligen är dags att gå vidare och lägga intifadans bittra minnen bakom sig sker arbetet utan entusiasm för ekonomin har inte återhämtat sig, turisterna har inte hittat tillbaka, och muren som byggts runt Västbanken har gjort det besvärligt eller helt omöjligt att ta sig in och ut ur Betlehem. I dag skulle Maria knappast ha kunnat ta sig fram till stallet, och Jesus skulle ha fötts i en checkpoint i stället för i en krubba.
På väg tillbaka mot den stora checkpointen Gilo såg vi några Merry Christmas-skyltar och en luggsliten jultomte i ett butiksfönster, men de spred snarare en känsla av desperation än julstämning i Betlehem. Jesus bor inte här längre.