Jaymay: Autumn fallin'

POP Plötsligt sjunger alla som Regina Spektor, mångskiftande och svårplacerat med den där lätt galna bitonen, röstens tendens att glida mellan det skört sköna och det kraftfulla. Efter att Regina Spektor, förlåt Maia Hirasawa, till och med befunnits folklig nog att göra en mellanakt i Melodifestivalen kan man hoppas att banan är tillräckligt sopad för Jaymay, 26-årig New York-bo (så klart), som verkligen förtjänar ett genombrott av något slag med sin debutskiva.
Autumn fallin' har melodisk genialitet, ett melankolisk grundstråk och en mästerlig återhållsamhet. När det håller på att bli kusligt mycket Regina Spektor så gör hon i stället en Bob Dylan anno 1966 rakt av, en egen Sad eyed lady of the lowlands med orgel och allt, men med en twist som får den att låta helt samtida. Det är storartat.