Hemligheter och rykten
Priset är omgärdat av stor sekretess. Ingen i Svenska Akademien ger några intervjuer under tiden närmast fram till tillkännagivandet. När jag intervjuade den nya ständiga sekreteraren Sara Danius inför Disapriset i september ville hon inte tala om hur nervös hon eventuellt är inför att meddela vem som är årets pristagare inför världens öron.
– Jag svarar på inga som helst frågor om Nobelpriset, sa hon, flera gånger.
Få kvinnor - många svenskar
Ska man dra slutsatser av statistiken över de 110 Nobelpris i litteratur som hittills delats ut så blir det en manlig författare (97 av 110 pristagare) som skriver på engelska (det största av Nobelprisförfattarnas 15 språk) från något europeiskt land som är den mest troliga pristagaren.
Pinsamt nog har bara tretton kvinnor har fått priset. Den allra första var svenska Selma Lagerlöf 1909.
Det är väl lite iögonfallande också att lilla Sverige har hela sex pristagare? Det är fler än vad exempelvis hela kontinenten Afrika har, 4 stycken.
”...vi i litteraturkommittén är mer misstänkta än övriga kommittéer för att medvetet hoppa mellan länder och världsdelar: bara individer får priset, bara enstaka livsverk. Nation, kön, religion betyder ingenting. Geografi är inte vårt ämne” skrev Pär Westberg, ordförande i Nobelpriskommittén och stol 12 i Svenska Akademien, i Svenska dagbladet nyligen.
Jäv och mutor
Nobels litteraturpris har delats ut sedan 1901. Nästan från start har det talats om jäv, mutor och korruption. Den första pristagaren var en fransk poet, Sully Prudhomme. De svenska akademiledamöterna anklagades för att härma Franska Akademien som givit denna sin medlem ett pris detta år.
Fem svenska akademiledamöter har fått priset, vilket kritiserats, Verner von Heidenstam 1916, Erik Axel Karlfeldt 1931, Pär Lagerkvist 1951. Harry Martinson och Eyvind Johnson delade priset 1974. DN:s chefredaktör Olof Lagercrantz anklagade då Nobelkommittén för ”återfall i nationalism och provinsialism”.
Akademiledamoten Göran Malmqvist hade översatt den kinesiske författaren och pristagaren 2012, Mo Yan. En ledamot får inte dra ekonomisk vinning av ett Nobelpris och jävsreglerna fick skrivas om.
– Vi har skärpt jävs- och intressekonfliktsreglerna betydligt, så att det inte ska behöva uppstå den typen av frågor eller ifrågasättanden, sa dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund i våras.
Sedan 1974 kan man heller inte få priset postumt. Det hände 1931, då Erik Axel Karlfeldt fick det några månader efter sin död. Kanske var det en lösning på en jävssituation, Karlfeldt var nämligen Svenska Akademiens ständige sekreterare under slutet av sitt liv.
Tvång och vägran
En person, Jean Paul Sartre, vägrade att ta emot priset 1964. I en artikel i Le Figaro förklarade han att förutom att han hade personliga skäl så borde inte en författare låta sig bli till en institution på detta sätt. Han ska ha ändrat sig senare, men då var det försent.
Ett sprängstoff på annat sätt visade sig Nobelpriset vara för den dåvarande sovjetstaten. Den sovjetiska författaren Boris Pasternak accepterade först priset 1958 men tvingades av de styrande att tacka nej. Landsmannen Michail Sjolochov skrev om sitt mästerverk ” Stilla flyter Don” till att bli mer regimvänlig och kunde faktiskt ta emot sitt Nobelpris 1965.Samma sovjetstat hindrade Alexander Solzjenitsyn att hämta sitt pris i Stockholm 1970.
Vadslagning och spekulationer
Litteraturpriset (liksom fredspriset) är föremål för vadslagning - till skillnad mot de vetenskapliga priserna. Favoriterna på vadslagningsfirman Unibet är i skrivande stund den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj och norska dramatikern Jon Fosse som står i oddset sex gånger pengarna, tätt följda av japanska Haruki Murakami som ger sju gånger pengarna om han skulle vinna. Men idag klockan 13 får vi alltså veta vem får ta emot priset bestående av cirka 8 miljoner kronor och en fin plakett ur kungens hand 10 december.