“Thanks for making every other dude look like a loser!” (”tack för att du får alla andra killar att se totalt misslyckade ut!”), skriver en av dem dryga 113 000 vännerna på Mr Darcys Facebook-sida. Kommentaren är riktad till Jane Austens numera mest kända romankaraktär, eller snarare till Colin Firth i rollen som denne. Få skådespelare har kommit att uppfattas som ett med sin rollfigur så som Firth har gjort i BBC:s berömda filmatisering av Stolthet och fördom från 1996. Få rollkaraktärer ur filmatiseringar av skönlitterära klassiker har dessutom i denna utsträckning fått kasta loss från berättelsen och nästla sig in i människors dagliga liv. Enbart på Facebook finns över fyrtio sidor som på olika sätt knyter an till Mr Darcy och till Stolthet och fördom (men mycket sällan till romanens Elisabeth Bennet), även om de ofta har mycket lite med originalet att göra. Den moderna kärleksromanen har paradoxalt nog både bidragit till fortsatt intresse för grundmönstret i Austens romaner och till att de lätt kan trivialiseras. Vi minns de unga väninnorna i Helen Fieldings satir Bridget Jones dagbok, för vilka tv-serien Stolthet och fördom enbart handlade om scenen med Mr Darcys våta skjorta...
Bara under de gångna två decennierna har Austens romaner vävts om till de mest skilda berättelser såsom Fowles Jane Austen-klubben eller Grahame-Smiths Stolthet och fördom och zombier. För den som föredrar Austen själv med hennes subtila ironi och knivskarpa repliker finns nu Stolthet och fördom i ypperlig svensk nyöversättning av självaste Gun-Britt Sundström. Författaren och kritikern Malte Persson står för det skarpsinniga efterordet. Återigen kan vi njuta av Austens förmåga till att göra en enda liten by till skådeplats för universella känslor och mer eller mindre ädla motiv. Det är en utvecklingsroman; såväl Elisabeth som Mr Darcy får göra en inre bildningsresa för att bli fria från både överdriven stolthet och fördomar. ”Vägen till klarsyn och självrannsakan är bokens huvudnerv”, skrev Vivi Edström om romanen, som mitt under de utdragna napoleonkrigen berättar om krig och fred på individnivå.
Austen är en osentimental skildrare av såväl kvinnors som mäns svagheter, liksom av sin tids könssyn och samhällshierarki. Hon kritiserar den övre medelklassens äktenskapsmarknad där både män och kvinnor ville gifta sig till pengar, men där män kunde ärva en förmögenhet medan kvinnor inte ens fick förtjäna sitt uppehälle.
Den yttre världen i Austens roman hör till ett avlägset förflutet. Budskapet att ett första intryck inte alltid är det rätta är däremot evigt aktuellt och en del av de knivskarpa och roliga replikerna ytterst användbara i vår egen vardag.