Jakten på den försvunna bibeln

Den 5 april 1995 klockan 13:00 gick larmet på biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. Silverbibeln var stulen. Uppsalapolisen Kjell Söderberg utsågs till spaningsledare. Nu har han skrivit boken om fallet.

Oersättlig. Silverbibeln är Sveriges dyrbaraste bokskatt och ändå kunde den stjälas mitt på dagen från Carolinabiblioteket.

Oersättlig. Silverbibeln är Sveriges dyrbaraste bokskatt och ändå kunde den stjälas mitt på dagen från Carolinabiblioteket.

Foto: Nina Leijonhufvud

Kultur och Nöje2014-10-08 07:00

Vid fönsterplatsen på ett konditori vid ån i Uppsala sitter Kjell Söderberg. Han är nyss hemkommen från Bokmässan i Göteborg och känner sig något sliten.

– Det var för mycket folk och ljud överallt, suckar han men understryker att det såklart också var väldigt roligt.

Kjell Söderberg var chef för Uppsalapolisens spaningsrotel och kriminalunderrättelsetjänst tills dess att han gick i pension 2007, efter över trettio år i tjänsten.

– När jag slutade på polisen fick jag många jobberbjudanden. De ringde från USA och erbjöd mig en tjänst som privatdeckare i Kalifornien. De sa: "du måste svara ja eller nej nu direkt". Så jag sa nej. Ibland tänker jag att jag lämnade polisen lite för tidigt men det här jobbet är inte alltid så hälsosamt för kroppen, berättar han.

Så Kjell Söderberg blev författare i stället. Och nu har han skrivit boken om sitt största fall, själva anledningen till att han befann sig på Bokmässan – stölden av Silverbibeln.

– Jag var spaningsledare i det ärendet och utan att skryta var väl jag den som kunde det allra bäst. När Silverbibeln stals från Carolina Rediviva den där varma dagen den 5 april 1995 visste jag inte mycket mer om bibeln än att den fanns där. Men då blev jag väldigt intresserad av den.

Stölden av Silverbibeln beskrivs i bokens förord som kanske "den viktigaste utredning uppsalapolisen har haft". Två maskerade rånare beväpnade med hammare och tårgas stal den mitt på dagen och mitt framför näsan på bibliotekspersonal och besökare. De kom undan då men inom en månad hade Silverbibeln återbördats och några månader senare kunde även en av dem gripas för häleri. Det är många dramatiska vändningar i fallet, som till mångt och mycket liknar handlingen i en Hollywood-film, och när Kjell Söderberg skulle teckna ned det var han till en början något naiv.

– När jag skulle börja skriva blev det mycket tid som lades på research. Jag hade trott att allting redan fanns i mitt huvud, men det visade sig att mycket hade försvunnit under de 19 år som gått. Så materialet i boken bygger både på mina minnen och arkivmaterial.

Han kallar boken för "en dokumentär i romanform". Vilket innebär att alla myndighetspersoner och poliser i boken bär sina riktiga namn, medan de som på något sätt är inblandade i rånet har fått sina namn fingerade.

– Händelseförloppet är såklart autentiskt men jag har skrivit om förhören till dialoger, istället för att bara återge dem så som de står i protokollen.

Än i dag kan han dock inte avslöja alla detaljer i fallet, mycket är nämligen sekretessbelagt.

– En dag kanske någon annan kommer att berätta om det, men det jag kan säga nu är att av det man får avslöja finns det mesta med i min bok.

Den monter som Silverbibeln befann sig i då den blev stulen är nu ombyggd för många miljoner kronor. Framme ligger bara silverpärmarna och två sidor ur boken – var resten av sidorna förvaras är absolut hemligt och det finns bara tre personer som känner till det. Men stölden av Silverbibeln är inte det enda brott som begåtts under Kjell Söderbergs tid hos Uppsalapolisen.

– Det finns mycket man skulle kunna skriva om och jag känner mig inte färdig med detta. En person tipsade mig nyligen om ett fall från 1980-talet som jag glömt bort och sa "ska du inte skriva om detta?". Och det kan jag nog absolut. Än har jag inte lagt skorna på hyllan.

Silverbibeln – från Italien via Prag till Uppsala Kjell Söderberg

Silverbibeln, eller Codex argenteus på latin, är Sveriges dyrbaraste bokskatt och finns sedan 2011 med på Unescos lista över Världsminnen. Det är en handskrift, på det utdöda språket gotiska, från 520-talet då den gotiske härskaren Theoderik den store lät nedteckna den i en skrivarverkstad i italienska Ravenna. Den hade då 336 blad men sedan försvann den – och var borta i 1000 år. När den hittades igen på 1500-talet i ett benediktinkloster i Ruhrområdet i Tyskland fanns bara 187 blad kvar. Var bibeln befann sig under den här tiden och vad som hände med de resterade bladen är fortfarande ett mysterium. Silverbibeln kom sedan att hamna i kejsar Rudolf II av Prags ägo tills dess att Sverige 1648 stormade staden och tog med sig bibeln som krigsbyte. Den fanns så i drottning Kristinas bibliotek i Uppsala tills dess att hon abdikerade och då gav den till sin holländske bibliotekarie Isaac Vossius , som tog den med till Holland. Men Gabriel De la Gard i e , adelsman och kansler för Uppsala Universitet, åkte dit, köpte boken för 400 riksdaler och skickade tillbaka den till Sverige. Dock råkade skeppet i sjönöd men en av få saker som räddades var just Silverbibeln. De la Gardie band om bibeln den silverpärm den nu bär och skänkte den till Uppsala Universitet. Den finns nu att beskåda på Carolina Rediviva. Att den heter just Silverbibeln beror inte på silverpärmarna, utan på att den är skriven med silverbläck.

Kjell Söderberg började att jobba som polis i Uppsala 1970. Några år senare blev chef för Uppsalapolisens spaningsrotel och därefter chef för kriminalunderrättelsetjänsten innan han gick i pension 2007. Han har nu skrivit boken "Stölden av Silverbibeln" om den utredning av fallet som han själv var spaningsledare i.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!