"Jag tog emot tvåhundrafemtio dödshot"

I kväll onsdag medverkar Adam Tensta på panelsamtalet "Afrosvenska historier", arrangerat av UNT tillsammans med Forum för Afrikastudier. UNT fick en pratstund med artisten.

Artisten Adam Tensta medverkar i onsdagens panelsamtal "Afrosvenska historier".

Artisten Adam Tensta medverkar i onsdagens panelsamtal "Afrosvenska historier".

Foto: RMH

Kultur och Nöje2016-01-20 11:59

Varför är det viktigt för dig att delta i det här?

– Mycket för att få ta del av andras historier och erfarenheter, för att lära mer och få fler infallsvinklar och perspektiv.

Hur tycker du att medvetenheten om vardagsrasism och afrofobi ser ut i dag?

– Den är högre än vad den tidigare varit, i alla fall bland de som utsätts. Det finns en del communities på nätet som exempelvis Facebook-gruppen "Black coffee", där vi som utsätts kan dela med oss av våra erfarenheter, och Fanna Ndows Norrbys instagramkonto @SvartKvinna som nyligen blev till bok är ett annat exempel . Så det har varit lite av en medvetenhetsvåg på senaste tiden.

På nätet florerar i dag också mycket rasistiskt hat och rena hot – hur kan man förändra detta på sikt?

– Det är en svår fråga. Jag vet inte om lagstiftning är rätt väg att ta, eller om det kan skapa problem. Men nätet har i dag blivit ett helt fritt forum, där det till och med är tillåtet att utdela olaga hot, och så borde det inte vara. Antagligen är det mycket av en resursfråga från myndigheternas sida, att de helt enkelt inte har tiden att kolla upp saker.

Hur kan man då göra för att bemöta hatet?

– Jag tror faktiskt inte att straff kommer att få bukt på problemet, när det mer handlar om en mänsklig fråga. Man måste istället nå folk från början, och få dem att inse att allt som deras nätidentiteter gör påverkar människor på precis samma sätt som om de sagt det ansikte mot ansikte.

Temat för kvällens panelsamtal är spåren efter slaveriet och kolonialismen. Tycker du att Sverige ska lägga korten på bordet vad gäller vår egen koloniala historia, som det i dag inte pratas så mycket om?

– Absolut. Sverige lider i dag av en både falsk och skaldig självbild, som faktiskt bidrar till att folk tar den antirasistiska kampen mindre seriöst om man inte är medveten om de här frågorna. Så det handlar om att nå ut med den här informationen på ett bredare plan, så att alla får ta del av Sveriges faktiska historia.

I somras lämnade du TV4:s morgonsoffa i protest mot deras tidigare gäst, bloggerskan Louise Andersson Bodin, som hade postat ett rasistiskt uttalande på sin Youtubekanal. Vilka reaktioner har du mött på det?

– Blandade. Jag fick bland annat ta emot tvåhundrafemtio dödshot. Men den här protesten kändes som en vändpunkt – man ska inte behöva acceptera rasism någonstans, inte ens från en stor tv-aktör från TV4. Jag vill också tillägga att det här inte rörde sig om en protest mot Louise Andersson Bodin, utan mot TV4 och deras lathet och ovillighet att se de större strukturerna.

Tvåhundrafemtio dödshot – hur kändes det?

– Folk brydde sig inte ens om att gömma sig bakom nätets anonymitet, utan skickade hot direkt från sina öppna Facebook-profiler. Så det är definitivt något som hänt i dagens hårda samhällsklimatet, när folk känner att de kan hota helt öppet.

Kände du att TV4 tog åt sig något av kritiken?

– Nej.

Du är också nybliven krönikör för Vi föräldrar – berätta!

– Jag har redan hunnit skriva två krönikor, en per månad, och jag skriver om mina tankar och funderingar som blivande förälder.

Och vad händer på musikfronten?

– Jag har precis släppt min nya singel "Svart bäbis", som också är min första singel på svenska. Där tar jag upp saker jag själv behövt höra som liten – hur man tar plats och hittar sin identitet när man själv inte vet om man är svensk eller invandrare. När jag var liten fanns det ingen att fråga om sådana saker, och nu ville jag berätta om det för mitt kommande barn.

Panelsamtalet "Afrosvenska historier: Spåren av slaveri och kolonialism" äger rum kl 17.30-19.30 i universitetsaulan. Moderatorer är Maria Ripenberg, debattredaktör och ledarskribent vid Upsala Nya Tidning och Sten Hagberg, professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet. Övriga medverkande är Faaid Ali-Nuur, projektledare vid Afrosvenskarnas Riksförbund, Maureen Hoppers, kommunikationsansvarig för projektet "Öppna dörren", Axfoundation, Victoria Kawesa, lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola, Göran Rydén, professor i ekonomisk historia vid institutet för bostads- och urbanforskning, samt Ryan Skinner, musikantropolog och gästforskare vid Uppsala universitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!