Jazz och blues står på menyn när Claes Janson, Storband & gäster bjuder på Blåmåndag.
Det har alltså gått 50 år sedan artistkarriären drog igång, men att 2011 innebär jubileum för Claes Janson var inte något som han själv tänkte på.
– Det var faktiskt någon som påminde mig om det. Men de här måndagsspelningarna har jag funderat på länge, berättar han.
För Uppsalaprofilen har musiken alltid stått i fokus med undantag för några avstickare till hotell- och krogbranschen. Den långa karriären har uppmärksammats på många håll. Så sent som förra året tilldelades Claes Janson 2010 års hedersstipendium av Uppsala kommun. ”Claes Janson har med sitt på samma gång sparsmakade och uttrycksfulla artisteri i decennier berikat Uppsalas kulturliv” löd motiveringen.
– Det kändes fantastiskt roligt, säger han. Det här ska jag skriva ut på ett snyggt papper och rama in tror jag.
Nu hoppas han på att publiken ska hitta till Katalin under de fyra måndagskvällarna som Blåmåndag spelar. För att så många som möjligt ska komma tar man ingen entréavgift och förhoppningen är att fler än den vanliga publikens 40-talister ska dyka upp. Bland annat kommer man att spela låtar från den senaste skivan The best of Ray Charles.
– Det är ingen svår jazz vi bjuder på. De allra flesta känner ju till Ray Charles, säger han och lägger till att det är viktigt att bredda intresset för den här typen av spelningar.
Hos sina yngre jazzkollegor kan Claes Janson se hur genren lever vidare och någon tveksamhet inför jazzens fortlevnad finns inte hos jubilaren.
– Jag har varit verksam i 50 år och hela tiden har jazzen bubblat där. Den är så basal och utgör grunden till så många musikstilar, säger han och räknar upp hiphop, soul och funk som exempel.
Det tycks ligga i jazzens natur att ha en underdogposition samtidigt som den är huvudingrediensen i många musikaliska grytor. Eller som Claes Janson själv uttrycker det: jazzen och bluesen är all populärmusiks fader och moder.
Efter fem årtiondens musikalisk aktivitet har Claes Janson inte dragit ner på tempot.
– Jag jobbar nästan lika mycket som tidigare och pension kan man glömma när man har varit frilans hela livet, säger han. Vad gäller jazzens framtid är jag inte orolig.