Jag får väl erkänna att jag känner viss dragningskraft till skådespelaryrket. Bara detta att bli sminkad och piffad så att man, oftast, ser ut som en absolut toppversion av sig själv lockar i min vardagsgrå tillvaro. Men om man tänker efter skulle det knappt bli några filmer alls om det inte fanns statister. Kanske kan det vara en väg in och upp i branschen? Men hur blir man statist och går det att göra sig en karriär på det?
Jag tar kontakt med Alexandra Frandsen som är produktionsledare och statistansvarig på ett Uppsalabaserat produktionsbolag. Hon berättar att det lägligt nog är en filminspelning planerad här, så jag tar mig genom ett stekhett Uppsala runt lunchtid en måndag. Målet? Restaurang Åkantens uteservering vid Fyrisån. När jag kommer dit är det lunchpaus för statisterna. Det som filmas ska bli en bioreklam och statisterna agerar både servitörer och gäster.
Vid ett bord sitter Linda Plog. Hon har varit statist i snart två år. Hon tror, och hoppas på, att det finns möjlighet att ta sig in i skådespelarbranschen via statistjobb.
– Ju fler uppdrag man gör, desto mer erfarenhet får man och utvecklas av det. Sedan kan man knyta kontakter i branschen. Men att leva på att enbart vara statist känns svårt, säger hon.
Alexandra Frandsen berättar att arvodet för statister varierar mycket, men några höga summor är det inte tal om.
– Man tjänar ofta mer i reklamfilmer än i spelfilmer men det rör sig om allt från några hundralappar till kanske tusen kronor.
På restaurangen är det full fart överallt. Ljusskärmar åker upp på höga stolpar, mikrofoner riggas med blytyngder för att hållas på plats och makeupartisten pudrar glansiga pannor. Och statisterna väntar, och väntan kan bli lång. Anja Broms har vid sidan om sitt översättarjobb varit hobbystatist sedan 2007.
– Ibland kan man behöva vänta en hel dag men i dag har det dragit igång snabbt.
Det tycks vara svårt att tjäna in brödfödan som statist men det kan vara nog så givande ändå. I alla fall om man som Linda Plog har lite flyt i castingen.
– Det konstigaste och roligaste jag gjort var när jag spelade våffla i ett program på Kanal 5. Jag var klädd i en svart sopsäck och hade sylt och grädde över hela mig och slogs sedan mot skådespelarna. Fler sådana jobb vill jag ha!
Så min rosiga bubbeldröm om ett liv i flärd kanske inte går att nå genom statistyrket. Men om man vill ha en rolig bisyssla är det nog inte helt dumt.