GOTHROCK. Jag har högaktat Uppsalabandet The Mist of Avalon ända sedan deras utmärkta svartrockplatta Here and after landade på mitt dåvarande arbetsskrivbord i Malmö för tio år sedan. På denna comebackplatta visar gothtrotjänarna att deras lågintensiva 00-tal trots allt har lett till en imponerande, Paradise Lost-liknande vidareutveckling av musiken som är fortsatt mörk och tyngd av distade gitarrer, men samtidigt smyckad med suggererande syntarrangemang och smakfulla popmelodier. Det här är låtar som gråter men som gör det på ett intrikat och mäktigt sätt. Frontmannen Aram Yildiz låter dessutom numera som en korsning mellan Dave Gahan och Magnus Carlsson (Weeping Willows) och det är givetvis menat som beröm.
Intrikat och mäktig gothrock
Uppsalas gothrockare The Mist of Avalon är tillbaka med ett ett intrikat och suggestivt album, som visar på en imponerande Paradise Lost-liknande utveckling, tycker Björn Lövenlid.
Uppsalabandet The mist of avalon släpper ny skiva. I bild överst från vänster: Joakim Jonsson, Magnus Ewald, Staffan Winroth och Tony Lind. Längst fram från vänster: Malin Yildiz och Aram Yildiz.
Foto: Emma Eriksson
The Mist of Avalon
Dinya
Så jobbar vi med nyheter