Inget glimmer i Ö-vik

Melodifestival i Örnsköldvik och mitt i Foppa-land kan ju tyckas vara en tanke i OS-tider. Men det är mer hasande i kända plasttofflor än guldsmak i det fjärde och sista startfältet, tycker UNT:s Roger Berglund.

ÖRNSKÖLDSVIK 20140220
Alcazar framför sitt bidrag Blame It On The Disco under repetitionerna inför den fjärde deltävlningen till Melodifestivalen.
Foto: Fredrik Sandberg / TT kod 10080

ÖRNSKÖLDSVIK 20140220 Alcazar framför sitt bidrag Blame It On The Disco under repetitionerna inför den fjärde deltävlningen till Melodifestivalen. Foto: Fredrik Sandberg / TT kod 10080

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Kultur och Nöje2014-02-22 08:54

1 Blame It On The Disco

Alcazar

Alcazar är vid det här laget festivalkult. Och Knivstasonen Andreas Lundstedt gör sin nionde start på 15 år. Hedersguldbagge och bragdguld utdelas härmed. Men kan man leva hälsosamt på repriser?

Chans till final: Högst traditionell Alcazar-disco. Det innebär oklanderlig sång, välsynkad framför-spegeln-koreografi. Vidare på gamla meriter?

TUMME UPP

2 Fight Me If You Dare

I.D.A

Den så kallade allmänheten är numera garanterad en låtskrivarplats i startfältet. Det här är årets bidrag med sångerskan Ida Pihlgren med bakgrund i avsomnade Fame factory.

Chans till final: Hård rock utan att vara hårdrock. Melodiöst och attityd. Kämpar främst mot bidrag 4, Ammotrack

3 Hollow

Janet Leon

Direkt ut i fjolårets debut. Nu suggestiv refräng som problemfritt skulle kunna vara en i mängden i eurovisionsfinalen. Men nu är det deltävling i ostbågarnas rike och helt andra förutsättningar.

Chans till final: Även om refrängen känns internationell radio krävs det för en ensam artist på scenen en sånginsats och ett uttryck som får dig att klibba fast i skinnsoffan. Gör du det?

4 Raise Your hands

Ammotrack

Ännu mer hårdrock tänker du. De är fler än någonsin i år och här har hela kylen tömts på energidrycker.

Chans till final: Det finns en refräng här. Räcker det? Eller skymmer en transportvers och ett överlastat soloparti för mycket?

TUMME UPP

5 Hela natten

Josef Johansson

Debutant utan kända meriter som tar sin an en ballad har vi sett ganska många nu. Skillnaden mot flera andra i samma genre är mer 2014-känsla i arrangemang och anslag. Därtill textrader från Peo Thyrén i urtida Noice.

Chans till final: Ett snyggt bygge på rejäl popgrund men som behöver hållas ihop stadigt om det ska klara sig. Tonerna behöver träffas mer rätt än på genrepen.

6 Ta mig

Linda Bengtzing

Femte gången i festivalen. Linda Bengtzing-pop är närmast en egen genre. Men den tycker hon själv att hon har övergivit för en mer discopopinriktad stil. Skillnaden mot förr är väl möjligen inte häpnadsväckande.

Chans till final: Mer moll än dur och försök till attityd. Ska vara glad för en plats i Andra chansen.

7 En himmelsk sång

Ellinore Holmer

Känd från Glada Hudik-teatern och har dessutom – jämfört med de flesta andra – varit med och skrivit sin låt själv.

Chans till final: Ellen Benediktson tog en finalplats i första omgången med samma koncept. Men det var något annat i grunden: en betydligt bättre låt.

8 Natural

Anton Ewald

Vi hade Saade. Bara för en vecka sedan såg vi Oscar Zia. Nu Anton Ewald, gjuten ur samma form i pojkpopfabriken. Så Hej flickrumsvägg, om det fortfarande affischeras i svenska tonårsrum med idoler med tydligt bäst före-datum.

Chans till final: Fjärdeplatsen i fjolårets final med "Begging" (via Andra chansen) var oväntat bra. Men även om årets refräng inte är lika tydlig skulle annat än final överraska i det här startfältet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!