Ingen idé med litterär kanon

Litterär kanon - alltså en lista på böcker som alla bör ha läst - är inte ett fungerande instrument för skolan, säger gymnasieläraren och nyblivna doktorn i litteraturvetenskap Helen Schmidl. Läsvanan varierar för mycket mellan olika elever.

Foto: Arkiv/Scanpix

Kultur och Nöje2008-04-27 00:00
När Helen Schmidl undersökte läsvanorna och läsandets mekanismer i fyra åttondeklasser i fyra olika kommuner i landet, fann hon att somliga elever var mycket läsvana, medan andra aldrig läste skönlitteratur utanför skolan.
Också inom en och samma klass varierade läsvanorna så pass, att en gemensam diskussion om böcker var svår att föra.

- Det går inte att arbeta med en litterär kanon som rättesnöre. Det är önskvärt att eleverna skall ha prövat litteratur i olika genrer och från olika tider, men man måste anpassa litteraturen efter de elever man har, säger Helen Schmidl.
Å andra sidan kritiserar hon just den pedagogiken, när undervisandet stannar där och eleverna enbart läser sådan litteratur de själva valt. Något hon såg framför allt i två av de klasser hon undersökt.

- I skolan skall man inte enbart läsa för nöjes skull. Man skall läsa för att lära också. Och skolan skall bredda elevernas läsrepertoar, säger forskaren till UNT.
En del av hennes undersökning bestod i att hon lät klasserna läsa var sin roman,som hon valde ut tillsammans med respektive svensklärare: Skriet från vildmarken av Jack London, Hjärtats fröjd av Per Nilsson, Ängel i grön klänning av Anita Eklund Lykull och Vild magi av Tamora Pierce.

I klassen som läste Hjärtats fröjd, om en ung pojke och hans kärlek, var både flickor och pojkar överlag nöjda med boken. Likså fick Ängel i grön klänning, om en flicka året efter att hennes föräldrar omkommit i en bilolycka, bra kritik av sin klass. Fantasyromanen Vild magi föll däremot inte sin åtta på läppen. För barnslig och för mycket hästbok, tyckte eleverna. Skriet från vildmarken gick hem hos pojkarna, men inte hos flickorna.

Att tala om hur boken var upplagd, vad den egentligen handlade om och skälen till att man tyckte om den eller ogillade den, var inte lätt för de unga läsarna.
- Det var tydligt att de mer läsovana eleverna saknade redskap för att förstå och analysera det de läst, säger Helen Schmidl.
- Till exempel var det många som till en början inte förstod att det är en hund som är huvudperson i Jack Londons bok. Eller att boken handlar om överlevnad och om vildmark kontra civilisation.

Helen Schmidl fann också att flickorna och pojkarna i de fyra klasserna läste sina böcker med helt olika behållning.
- Medan flickorna var intresserade av personerna och relationerna, var pojkarna intresserade av att handlingen gick framåt och var spännande.
Helen Schmidl säger att flera undersökningar visar att barns och ungdomars läsande minskar. Filmer, video och dataspel konkurrerar ut böckerna.

- Det är viktigt
att barn blir vana hemifrån vid att man läser. Att föräldrarna läser godnattsaga för sina barn. Men undersökningsar visar att det mest är barnen till högutbildade föräldrar som får godnattsagor läsa för sig...
FAKTA
Helena Schmidl disputerade 11 april i år vid Uppsala universitet på sin litteraturvetenskapliga avhandling Från vildmark till grön ängel, en undersökning av litteraturundervisningen i fyra åttondeklasser i fyra kommuner i landet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!