Inga extra pengar till Rikskonserter
Rikskonserter får inga extra pengar trots larmet om akut kris redan till sommaren.
Foto:
Det beska budgetbeskedet till Rikskonserter kvarstår. Organisationen genomgår just nu ett stålbad. Inför nästa år tvingas man säga upp 20 personer, drygt en tredjedel av personalstyrkan, för att spara 10 miljoner kronor. Trots Rikskonserters larm om akut likviditetskris redan till sommaren, på grund av omkostnader för personalminskningen, blir det inga extra pengar, åtminstone inte i regeringens budget inför nästa år.
Under 2009 har Rikskonserter valt att inte göra några beställningar av nykomponerad musik och därtill ställt in de konserter och turnéer till hösten som inte redan var kontrakterade. Allt för att finansiera uppsägningarna.
Björn W Stålne, Rikskonserters direktör, kan inte säga huruvida regeringens nej betyder ytterligare nedskärningar nästa år.
- Det vet vi inte förrän styrelsen fattat beslut om vår budget, då kan jag förhoppningsvis svara på den sortens frågor.
Inom svenskt musikliv menar många att Rikskonserter är alltför byråkratiskt och att för lite pengar läggs på själva programverksamheten. Att turnéer och konserter måste ställas in höst för att finansiera personalneddragningarna är ett bevis på detta, tycker Sten Melin, ordförande i FST, Föreningen Svenska Tonsättare.
- De skrinlägger alla nyproduktioner, alltså får frilansande kammarmusiker det besvärligt. Alla beställningsverk försvinner för 2009 vilket drabbar tonsättarna, en annan grupp som har det ekonomiskt svårt, och jag ifrågasätter om det här var det enda sättet?
Gitarristen Magnus Andersson, tidigare ledare för den nu nedlagda konstmusikfestivalen Stockholm New Music, talar om "dålig planering".
- Rikskonserters förvaltning måste vara fullständigt uppåt väggarna, när 10 miljoner mindre av ett bidrag på 70 miljoner kronor leder till att man måste dra ner på verksamheten. Då är de fasta kostnaderna helt oproportionerliga i förhållande till produktionen. Man kan inte leda en organisation så att bara 15 procent av det statliga bidraget går till programverksamheten.
Enligt Björn W Stålne ska det framtida Rikskonserter överlåta det mesta av barn- och ungdomsverksamheten liksom av svensk kammarmusik till regionala producenter. I övrigt ska Rikskonserter vara tillbaka "tämligen normala" till 2010.
Sten Melin är skeptisk:
- Vi talar om en man som först sade att den här nedskärningen kom som en blixt från klar himmel men bara vi säger upp tjugo personer kan vi fortsätta som förut. Som tre veckor senare sade att vi stryper all nyproduktion under 2009 och som ytterligare tre veckor senare säger vi går i konkurs, vi sjunker i Nybroviken. Jag tror inte ett ögonblick på vad han säger när det gäller pengar.
Åke Holmquist, ständig sekreterare i Kungliga Musikaliska Akademien, fruktar att slutresultatet blir ännu en minskning av de statliga anslagen till just musiken.
Liksom Sten Melin framhåller han vikten av en central och väl fungerande musikinstitution.
- Så här drastiska förändringar skapar oro. Vi tycker det är viktigt att diskutera vad som ska vara kvar på nationell nivå, nu sker det inom Rikskonserters styrelse. Vi hade ett möte för några veckor sedan, men jag tycker man ska kommunicera mer med musiklivet om vad man ska prioritera, säger Åke Holmquist.
Så jobbar vi med nyheter