I Uppsala finns lugnet att skriva
Anisur Rahman är fristadsförfattare i Uppsala just nu. I hemlandet Bangladesh löper han risk att fängslas eller till och med mördas. I Uppsala får han trygghet och ro att skriva.
Anisur Rahman
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Han säger också att varje författare är poet, också om författaren skriver prosa och dramatik. Det gör han själv: skriver i alla genrer, men alltid i grunden som poet. Och alltid utifrån vad han verkligen känner och tänker inför det han upplever i livet, utan att anpassa sig till vad som är politiskt eller religiöst korrekt för tillfället.
Därför hotas och trakasseras han av vissa grupper i Bangladesh.
- Islamistiska extremister, säger han. De finns bland politikerna, i journalistkåren, i egna grupper, men också i allmänna grupper.
Anisur Rahmans föräldrar är muslimer, men själv är han inte praktiserande muslim.
Ett år är han fristadsstipendiat i Uppsala. Det betyder att han har en fullt möblerad och på alla sätt betald lägenhet, plus en summa pengar som skall täcka hans nödvändigaste omkostnader, som mat, kläder, lokala resor osv.
- Där finns en dator också. Jag har allt jag behöver för att kunna skriva. Det är min ambition att koncentrera mig på skrivande det här året. Bland annat experimenterar jag med att skriva dramatik. Jag vill se hur pass kort en teaterpjäs kan vara. Häromdagen skrev jag en trettiominuters pjäs...
Bakom sig har Anisur Rahman två diktsamlingar, en roman, en essäsamling, en översättning av Ibsens dikter och en översättning av Kafkas Metamorfoser till bengali plus en del dramaexperiment.
Han har redan varit i Sverige ett år, förstår svenska bättre dag för dag, kan läsa språket ganska bra, men talar det inte så gärna ännu.
- Jag har bott i Stockholm och arbetat med Framtidsjorden, berättar han.
Framtidsjorden är ett nätverk för en ekologiskt och socialt hållbar utveckling.
- Men ärligt talat, jag tycker bättre om att bo i Uppsala än i Stockholm. Uppsala är Sveriges finaste stad - jämfört med vad jag sett av Stockholm, Göteborg och platser i Småland...
Även om det egna skönlitterära skrivandet är huvudsaken under fristadsåret i Uppsala, kommer Anisur Rahman att delta i poesiuppläsningar och diskussioner.
- Jag kommer också att föreläsa både vid Uppsala universitet och i Lund, säger han.
Bland hans föreläsningsrubriker finns Henrik Ibsen som poet, och Ibsen, Strindberg och Tranströmer - bekanta för bengaliska läsare, liksom Bengalisk poesi efter Tagore och Samhället - ont versus gott. Föreläsningarna hålls på engelska.
FAKTA
Fristadsverksamheten har ett särskilt europeiskt kontaktnät med bas i Norge, Icorn, som betyder The International Cities of Refuge Network, internationella fristadsnätverket.
Författare i hela världen, som hotas eller förföljs för att de uttrycker sina åsikter och ideer i professionella och konstnärliga verk, kan söka stöd från Icorn, som förmedlar kontakt med de europeiska städer som har åtagit sig att vara fristäder. Uppsala kommun är ännu inte medlem i Icorn, men har planer på att bli det för att bättre kunna samarbeta med andra fristäder.
Svenska PEN hjälper kommunen att utse fristadsstipendiaterna.
Uppsala kommun ställer under ett års tid en möblerad och datorutrustad lägenhet plus 200 000 kronor till fristadsstipendiatens förfogande. Stipendiet kan förlängas ett år.
(BILDTEXT)
POETANSVAR. En sann poet kompromissar inte med sin inre sanning, säger Anisur Rahman, fristadsförfattare i Uppsala 2009-2010. FOTO: SVEN-OLOF AHLGREN
@heading 3:
(SNUTT BREDVID ELLER INSPRÄNGD I ARTIKELN)
"Resurs för Uppsala"
@Brödtext: - Det är en resurs för Uppsala att ha tillgång till författare med erfarenheter från andra delar av världen, säger Uppsalaförfattaren och litteraturtkritikern Ola Larsmo, ordförande i svenska PEN.
- Jag har läst dikter och en essä om poesi av Anisur Rahman. En intressant författare, en intellektuell poet. Man behöver bli påmind om att poesi betyder samma sak i alla delar av världen!
Så jobbar vi med nyheter