I kulturflödets mitt i 50 år

KRÖNIKA. En morgon i december sade UNT:s chefredaktör att "i morgon ska vi börja med en kultursida. Det var 50 år sedan. Sedan dess har UNT kunnat stå mitt i kulturflödet, skriver Bo-Ingvar Kollberg.

Bo-Ingvar Kollberg

Bo-Ingvar Kollberg

Foto:

Kultur och Nöje2009-12-21 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var en morgon i december för 50 år sedan. På den tiden var Sven-Erik Larsson chefredaktör, han som sedan skulle gå till DN. "I morgon skall vi börja med en kultursida", sade han på sitt skånska idiom när han anlände till redaktionen. "Finns det något material?"

Så fick Upsala Nya Tidning sin dagliga sida för analyser, bakgrund, debatt och recensioner. Den förste kulturredaktören var Hugo Wortzelius. De båda opinions­sidorna kultur och ledare låg på samma uppslag.
Givetvis hade UNT haft kulturmaterial långt dessförinnan. Men under tidningens knappt första 70 år placerades det lite varstans där det fanns utrymme över. Dåtidens kulturartiklar var ofta smala och långa. Man gjorde ombrytningen efter "tarmmetoden". Det var många som hade förekommit i spalterna. En av de förs­ta var Gustaf Fröding. Senare kom bland annat Elof Ehnmark, Thorsten Eklann, Per-Erik Wahlund, Ruth Halldén och Lars Bäckström. Den i dag äldste medarbetaren är Teddy Brunius, som började skriva i tidningen redan 1941.

Hugo Wortze­lius hör till de tidningsverksamma som har blivit en legend. Hans excentriska arbetstider, då han även sov på redaktionen lutad framlänges över sin Halda, är i dag tidningshistoria. Att Hugo Wortzelius, Ingmar Bergman­kännaren som främst skrev om film, hade mycket bestämda åsikter i åtskilliga frågor är annat som många minns. Med priset i ekonomi till Alfred Nobels minne vägrade han att befatta sig. Det var ett "krämarpris", menade han. De andra Nobelprisen hade dock sin givna plats på kultursidan långt in på 1990-talet.

Många av Wortzelius frilansskribenter blev tongivande svenska kulturpersonligheter som Tone Cederblad Bengtsson, Tore Frängsmyr, PO Enquist, Lars Gustafsson, Björn Håkanson, Margareta Rye och Leif Zern. Närheten till universiteten har alltid varit kultursidans styrka och den kanske viktigaste rekryteringsbasen.
Till dem som varit och förblivit kultursidan trogna länge hörde och hör Gunilla Bergsten, Ulf Wittrock, Carl Axel Westholm, Staffan Bergsten, Ellis Edman, Nils Brage Nordlander, Pär Olsén, Eric Haglund, Carl Godin och Ulla Godin.

För min egen del blev tiden som kulturchef drygt 30 år, om jag räknar in vikariaten innan 1980 då jag tillträdde. Jag började skriva 1968. Kultursidan flyttade runt i tidningen innan UNT blev tabloid och materialet fick sin nuvarande placering.

Det inte minst roliga under min mandatperiod har varit att se, hur kultursidan fått alltmer uppmärksamhet och respekt från Stockholmshåll. Även om vi arbetat från andra förutsättningar, har vi inte haft någon stämpel som landsortstidning utan snarare blivit bemötta på samma sätt som huvudstadsbladen.
Det är i mycket naturligtvis alla goda och högklassiga medarbetares förtjänst. Det är med deras hjälp vi kunnat stå mitt i flödet bland alla böcker, konstutställningar, teaterföreställningar, konserter och de otaliga, övriga begivenheter som hör det dagliga kultur­livet till.