I sminklogen ligger lösmustascherna på rad i väntan på att placeras på överläppar. I det provisoriska kostymförrådet i källaren hänger allsköns utstyrslar (cirka 4000) på långa klädställningar i beredskap för föreställningens många kostymbyten. Varje medverkande har flera talroller och några statistditon.
– Var och en av de sjuttio som är med ska hålla rätt på sina kostymer och sin rekvisita själv, berättar Philip Hagne, marknadsansvarig för spexet ”En rolig historia”.
Han guidar oss runt bland trappor och prång, leder oss bakom fonden medan två stressade regissörer och en fokuserad ljussättare håller på att ställa in alla lampor ovanför scenen så att ljuskäglor i alla möjliga färger rätt ska måla fram stämningar i spexet. Som alltså handlar om människans historia, " en tidsresa med något för alla i ett rasande tempo" som det beskrivs.
– Jag ska spela både urtidsmänniska, miss Houston och några roller till, samt dansa, säger Daniela Westmark.
– Min favorit bland mina roller är Carl von Linné som kommer ihop sig med Anders Celsius. Oj, nu kanske jag avslöjar för mycket, säger Linus Mattsson.
Johannes Eriksson berättar att hans plats är i orkesterdiket med en bastuba och diverse percuissioninstrument. I princip bildar de 25 musikerna en symfoniorkester.
En grupp med hemliga deltagare har skrivit manus, men det har också formats under repetitionernas gång. Inte heller de båda regissörerna vill stå med namn eller de övriga medverkande.
Varför detta hemlighetsmakeri?
– Det är enligt traditionen. Vi vill hålla mystiken levande men tycker också att det är viktigt att framhålla att det är en ensemble som arbetat fram föreställningen, säger Philip Hagne.
Till Juvenalorden väljs man in och bara män kan vara medlemmar..
– Juvenalorden har anor från 1900-talets början, och med det följer en del saker som inte känns så moderna idag. Men till den här föreställningen har vi med kvinnor, det kändes absolut tvunget. De medverkande är också i ett stort ålderspann, från studenter och arbetande till pensionärer, säger Philip Hagne.
Alla de medverkande tjänstgör också under föreställningen med att byta dekordelar i scenografin. Rätt människa måste vara på rätt plats i exakt rätt ögonblick för att det väloljade spexmaskineriet ska fungera.
– Visst är vi nervösa inför premiären, men det finns så mycket lust och humor i projektet att det verkligen är mödan värt, säger Daniela Westmark.