Denne kungs väg till kronan är kantad av intriger och död. Titelrollen brukar också beskrivas som intrigant och djupt narcissistisk.
– Rickard är både farlig och charmerande, snabb och intelligent. Han kan vara både humoristisk och våldsam i samma mening, beskriver Eva Melander den roll hon ska spela.
Vid UNT:s besök på Stadsteatern är scenen i det skick som ensemblen lämnade den i vid den senaste repetitionen. Scenografin, signerad Sven Haraldsson, domineras av ett sluttande golv som är klibbigt av någon teatervätska, fläckat av "blod" och bestrött av gyllene konfetti. Miljön verkar vara hämtad från någon graffitimålad rivningskåk, snarare än från ett brittiskt 1400-talsslott. För pjäsens kung har funnits på riktigt.
När William Shakespeare skrev dramat 1592 - 1593 hade kung Rickard III varit död länge. Efter brodern kung Edvard IV:s död regerade Rickard en kort tid som förmyndare åt brorsonen Edvard V, innan han spärrade in den unge kungen tillsammans med hans bror Rickard i Towern. Han lät sig sedan krönas till kung 1483. Men det utbröt ett uppror och Rickard III stupade i slaget vid Bosworth Field, som den siste engelske kung som dött i strid. Pjäsen handling rör detta, hur Rickard inte skyr några medel för att klättra uppåt, mot tronen. Men det handlar också om att hans värld är sönderfallande.
Det är också från den här pjäsen, en scen mot slutet på slagfältet som det kända och förtvivlade Shakespearecitatet " En häst, en häst, mitt rike för en häst" är hämtat.
Shakespeares pjäser var ändå mer avsedda som underhållning än för att ge historielektioner
– Var och en som kommer och ser den här föreställningen kan placera in den i vilken tid han eller hon vill, säger Eva Melander.
– Vi binder föreställningen inte i någon särskild tid. Men vi vill göra en visuell och förtätad version. Därför har vi bearbetat pjäsen till halva dess omfång, två timmar utan paus, säger föreställningens regissör, Kjersti Horn.
Hon berättar att hon har önskat jobba med Eva Melander ända sedan sitt examensarbete på Dramatiska institutets regilinje 2006. Då satte de upp Sara Kanes "Cleansed". Sedan dess har Eva Melandertillexempel fått en Guldbagge för sin roll som "hemsk mamma" i filmen "Flocken" och spelat polis i deckarserien Rebecka Martinsson i TV4. Kjersti Horn är numera husregissör på Nationaltheatret i Oslo, men har också regisserat på bland annat Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.
– Rollen som Rickard III har en dubbelhet av auktoritet och sårbar svärta som inte många skådespelare skulle klara av. Men Eva var mitt förstahandsval till den, säger Kjersti Horn.
– Vi har inte undvikit att Rickard har kroppsliga defekter som puckelrygg. Han är en jobbig rollkaraktär som väcker mycket sympati med sin sårbarhet, trots att han gör så mycket ont.
Eva Melander citerar en replik, typisk för den cyniska potentaten "Av goda människors omsorg lever jag".
– Jag ser honom som ett barn som säger saker rakt på. Han är visserligen charmig men hans charm är inte ett huvuddrag. Det han säger skär genom det mesta, som en kniv.
Även om det är ovanligt att Shakespeares teaterkung spelas av en kvinna så är det inte första gången. Exempelvis har Gunilla Röör haft rollen på Stadsteatern i Stockholm.
– Det primära för mig var att göra ett föreställningsprojekt tillsammans med Eva. Men jag tänkte också att det vara en god idé att se på maktfrågor med en kvinna i rollen, säger Kjersti Horn.
Blott två föreställningar, 13 och 14 april, ges i vår av "Rickard III" på Uppsala stadsteater. Men den återkommer i oktober på scen.