– Vi har varit i Lund några gånger tidigare. Men det är första gången vi är så långt norrut som Uppsala, säger Shenoah Allen från sin brittiska mobiltelefon på väg mot flyget och Sverige.
Tillsammans med landsmannen Mark Chavez utgör han komikerparet Pajama Men, som i mer än 14 år turnerat världen över med sin säregna blandning av stand-up och fysiskt utåtriktad improvisation. Komikerna möttes som unga i hemstaden Albuquerque, New Mexico då de båda sökte till en high school-improvisationsgrupp, och kom att börja turnera tillsammans några år senare. Sedan dess har det blivit nio Pajama Men-shower och otaliga priser på komedifestivaler världen över. Valet att uppträda i pyjamas är rent praktiskt, berättar Shenoah Allen.
– Jag gillar pyjamasen, hur den ser ut och det klassiska snittet. Anledningen till att vi började uppträda i pyjamas var att vi på scen växlar snabbt från en karaktär till nästa, och då ville ha en mer "neutral" klädsel. Målet är förstås att folk inte ska fokusera på just våra pyjamaser – samtidigt är de en del av vilka vi är.
Ni har turnerat en hel del genom åren. Går Pajama Men-humorn hem överallt?
– Visst finns det små skillnader. Man märker ibland hur olika länders publik reagerar olika på samma skämt. Men vår humor är inte speciellt politisk utan fokuserar mer på mänskliga relationer, något de flesta kan förhålla sig till.
Bilden av att amerikaner i regel kräver mer tydlig och storvulen humor värjer sig Shenoah Allen mot. Men han erkänner att han gillar den brittiska versionen av "The office" mycket mer än den amerikanska.
– Den är mer sofistikerad och subtil, jämfört med USA:s version, där allt ska vara liksom "bombastiskt".
Finns det något man inte kan skämta om?
– Om man har hjärtat på rätta stället kan man det. Samtidigt måste man alltid ha en fingertoppskänsla för det man skämtar om. Nyligen tog vi bort en scen där en av oss får huvudet avhugget, med tanke på IS:s grymma halshuggningar av journalister och hjälparbetare den senaste tiden.
Vad inspirerar er?
Människor runtomkring, först och främst. Olika dialekter och speciella beteenden är alltid tacksamma att fånga upp och arbeta med. Personligen influeras jag av komiker som Eddie Murphy, Christopher Guest och Louis CK.