Utställningen som öppnar på Uppsala konstmuseum i dag, lördag, består av tre stycken separata rum som binds samman till ett större verk. Utgångspunkten och inspirationen till verket är den skala av hudfärger som dermatologen Thomas B. Fitzpatrick tog fram under 1970-talet. Skalan består av sex hudfärger, från "I: Pale white" till "VI: Dark brown".
– Vi blev intresserade av det här sättet att kategorisera och dela in. Den vitaste nyansen har fått nummer ett och den mörkaste nummer sex. Det hade inte behövt vara så, men omedvetet skulle nog många klassificera vitt som just nummer ett i relation till svart. De här normerna och denna normativitet är en del av vår kultur och av vårt medvetande, på något sätt så naturlig att vi knappt tänker på det, säger Sofie Hesselholdt
Sofie Hesselholdt och Vibeke Mejlvang har samarbetat med varandra sedan i slutet av 1990-talet. Fokus i det konstnärliga arbetet har varit samhällsproblem och den primära inspirationskällan har i alla år varit att läsa nyheter.
– Hudfärg är ytligt och utseendebaserat. Men färg på hud är en fundamental orsak till diskriminering, som en del av stora samhällskonflikter men också i små detaljer i våra vardagliga liv, säger Sofie Hesselholdt.
I utställningens första rum, där de två ljusaste nyanserna på skalan presenteras, finns bland annat dansk design Arne Jacobsen och ett skepp, med färgade segel, som ska representera det skepp Columbus reste med till Amerika.
– En bild av hur den vita mannen erövrat världen och hur den kulturella erövringen av världen fortfarande pågår, överallt. Det sätter standard och skapar normalitet.
I det andra rummet finns bland annat två figuriner.
– De är både sexualiserade och exotifierade. Objekten ska leka med ordalydelsen av Mellanöstern och Orienten, samma geografiska område som skapar två olika konnotationer. Orienten innebär något exotiskt och spännande medan Mellanöstern innebär politiska konflikter. Det här är ytterligare ett sätt för oss att synliggöra hur kulturella koder påverkar vår syn på andra människor.
Utställningen visades ursprungligen i Köpenhamn men har nu genomgått vissa förändringar och ett verk har tillkommit för att anpassa utställningen till Sverige. Det handlar om ett verk där inspirationen hämtats från en traditionell midsommarstång.
– Löven har blivit bruna och börjat ruttna. En av cirklarna har också bytts ut mot en bastkjol vilket är en referens till Pippi Långstrump och hennes pappa, "negerkungen".
Verket ska fungera som en humoristisk koppling till svensk kultur, med ett djupare budskap, förlöjligandet av andra kulturyttringar.
I det sista rummet finns ett kors av bruna kedjor, en gråtande mask på golvet och en svart panter som stirrar på åskådaren.
– Pantern är en referens till något omänskligt och hotfullt. I researcharbetet inför den här utställningen upptäckte vi att pantern inte är en egen art. Utan en panter är fyra olika arter, till exempel ett lejon eller en jaguar som är svart.
Tanken med det sista rummet är att det ska kännas poetiskt, men också sorgligt och melankoliskt.
– Vi ville göra det tystare. Samtidigt som det här finns en styrka, ytterligare en påminnelse om alltings dubbelhet.
I utställningen har konstnärerna medvetet valt att visa upp vad man beskriver som ett västerländskt och i förläningen skandinaviskt perspektiv, vilket också påverkat de olika rummens storlek. Det första rummet, med ljusa nyanser är störst, och det sista, med mörka nyanser är minst.
– Det är så samhällsstrukturen ser ut. Det första rummet är ett representationsrum, ett officiellt rum för den vita mannen som är störst och viktigast. Det andra rummet har en festlig stämning med humoristisk ansats. Det tredje rummet är nästan en grotta, präglad av melankoli. Vårt mål är att lyfta fram att vi lever våra liv utan att ifrågasätta våra positioner.
Det övergripande syftet med utställningen är att åstadkomma förändring, och engagemang kring förändring.
Utställningen syftar också, precis som många av konstnärernas tidigare verk, till att utmana den nationella självbilden.
– Bara för att du är född på en plats betyder inte det att någon bestämt att du äger den platsen och inte ska välkomna andra till den platsen. Det är viktigt att ifrågasätta nationalism och varför vi gömmer oss i små länder och har en ovilja att släppa in andra.