– För mig är teatern magisk, det handlar så mycket om att förstå hur människor tänker, lever och drömmer, säger Louiza Ter Sargsyan.
Hon kommer från Armenien där hon tidigare jobbat med experimentell teater. När hennes teater såldes, kritiserade hon beslutet i medierna, vilket ledde till en konflikt med regeringen. Hon flyttade till Sverige och bosatte sig i Gottsunda för 2,5 år sedan och i dag har hon en praktikanställning på Gottsunda dans och teater.
– När jag kom till Sverige så fick jag först praktik på Pelle Svanslös hus och genom dem satte jag upp en pjäs på Slottsbiografen. Jag var både regissör, skådespelare och ljussättare och så kunde jag inte prata särskilt bra svenska då, så det blev mycket kroppsspråk, berättar hon.
Just nu jobbar hon med att förbereda ett konstprojekt, Synthetic world. Projektet inleds med en kurs för ungdomar från Gottsunda som ska få spela teater, skriva och måla, för att lära sig att uttrycka känslor.
– Det är så många tonåringar som bara sitter framför sina datorer i dag. Jag vill låta dem umgås med varandra och få dem att känna något och öppna sig för varandra, säger hon.
Förhoppningen är att projektet ska leda till en föreställning, som inte bara ska spelas inne i teaterlokalerna utan också på olika ställen i Gottsunda centrum.
– Jag hoppas att nå folk i Gottsunda som kanske inte skulle komma i kontakt med teater annars. Jag hoppas att de kan se ungdomarna spela och bli intresserade eller att vi i alla fall kan skänka lite värme till dem, säger hon.
Hon trivs med att bo i Gottsunda och bland människor från hela världen. Den armeniska kulturen är viktig för henne och hon spelar också teater med barnen på den armeniska skolan i Uppsala. De satte senast upp en pjäs i Gottsunda kyrka vid jul. Hon har också en egen amatörteatergrupp med vuxna, som ska spela en modern version av Rödluvan i januari.
Louiza Ter Sargsyan vill gärna vara kvar i Gottsunda framöver och gärna sätta upp en professionell pjäs.
– Men jag vill också spela teater med äldre människor, pensionärer. Ofta så känns det som att den kategorin hamnar lite utanför samhället. Tänk vad spännande att sätta upp Romeo och Julia med människor som har livserfarenhet, säger hon.