Hon granskar maskuliniteten
I onsdags var det världspremiär för poeten och performanceartisten Shailja Patels föreställning Bwagamoyo: The Father på Slottsbiografen i Uppsala. Maskuliniteten kommer att granskas under lupp. Och publiken får vara med och säga sitt.
Shailja Patel är i dag ett världsnamn.
Foto: Hans E Ericson
Som gästförfattare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala april-juni i år arbetar hon fram Migritude II: Bwagamoyo: The Father.
Premiären på Slottsbiografen i kväll är inte den färdiga föreställning, som så småningom skall spelas upp på olika scener i världen, liksom Migritude 1 spelades på flera håll bland annat i Kenya och USA. Den är fortfarande under arbete, på väg till en fullständig scenuppsättning.
- Jag kommer att arbeta med kroppen och vissa tillbehör, men läser också från scenen i den första halvan av föreställningen. I andra halvan diskuterar jag med publiken, säger Shailja Patel.
Poesi, politisk essä, polemik och meditation är några av ingredienserna hon bjuder på.
Bwaga betyder kasta bort, moyo betyder hjärta. Det är vad små pojkar tvingas göra innan de blir män: kasta bort sitt hjärta, säger Shailja Patel och berättar att hon hämtat uttrycket från hamnen Bwagamoyo i Tanzania. Där fick slavarna från inlandet rådet att lämna sina hjärtan, eftersom de från och med nu skulle upphöra att vara människor och fortsättningsvis bara vara varor, som skeppades i väg till uppköparna. Deras mänsklighet skulle förkvävas. Åtminstone i slavhandlarnas ögon.
- Det finns beståndsdelar i maskuliniteten som kväver inte bara männen, utan också kvinnor och barn, säger Shailja Patel.
Nio sådana beståndsdelar, som att män inte får gråta och att män måste ha kontroll, skall hon "offra" så som man, enligt myten, vart nionde år offrade var nionde av manskön såväl av människor som boskap.
- Jag skall också granska nio delar av den manliga kroppen för att se vilka budskap om manlighet som de bär. Huvudet, nacken, bröstet... och penisen. Medan män kan tala fritt om och bedöma kvinnors bröst, är det inte alls accepterat att kvinnor talar öppet om mäns penisar. Det är fortfarande kontroversiellt.
Som vårens gästförfattare vid Nordiska Afrikainstitutet var Shailja Patel helt inställd på att arbeta med sina erfarenheter av identitet och kön i projektet Migritude I-IV, framför allt del II. Utifrån sitt afrikanska-globala perspektiv.
- Jag hade inte väntat mig att jag skulle hitta något i Uppsala, som jag kunde använda mig av i projektet. Men det gjorde jag alltså i Nordens och Gamla Uppsalas historia, i Adam av Bremens beskrivningar av bland annat just offerriterna.
Shailja Patel är ett världsnamn som estradpoet, performer, bokutgiven poet och politisk aktivist. Bland hennes ämnen finns politiskt och sexuellt förtryck, rasism, etnicitet, identitet. Men hon vill helst inte ringa in sin egen identitet via etiketter av något slag.
- Nåja, jag är en dotter av Swahilikusten och Indiska Oceanen, indokenyan och artist, säger hon till slut, motvilligt, och lägger till att man inte är det man säger eller tänker utan det man gör.
- Det är identiteten.
Hon berättar hur hon under en period som yogalärare levde ett celibatärt näst-intill-klosterliv. Kön och etniskt ursprung var inte vad hon såg i sina elever.
- Jag noterade nästan bara inre egenskaper och deras kroppsliga uttryck.
Författare är Shailja Patel i alla händelser. För det bestämde hon sig för redan som småskolebarn. Hon vann sin första poesitävling som åttaåring, sedan dess har det blivit åtskilliga priser. Både för utgivna böcker och i poetry slam, estradpoesi.
Så jobbar vi med nyheter