I snart tio år har Lena Vincent Hjärner ägnat sig åt den allra mörkaste och extremaste formen av hårdrock, både som konsertarrangör och som fotograf. De teatrala, närmast rituella och ibland även blodiga konserterna är tacksamma fotoobjekt. Även om det ibland kan gå rätt så våldsamt till. Ett av Lenas allra första fotojobb var Mayhems skandalartade och omtalade konsert på Gates of Metal 2006. En konsert där sångaren gjorde entré på scenen iklädd ett grisskinn och där det slängdes ut ben och döda fiskar i publiken.
– Det stank något fruktansvärt, minns Lena. Jag klarade bara en låt, sedan var jag tvungen att gå därifrån. Och det blev inga bra bilder.
Sedan dess har det gått bättre. Hon har fotat såväl större som mindre band inom genren, bland annat Uppsalabandet Watain, som anses ha en av genrens häftigaste liveshower. Här berättar Lena om några av bilderna på utställningen Mörkrets evangelister som visas på Uppsala Fotofestival.
Det norska bandet Ragnarok, tagen 9/11 2010. Föreställer sångaren Hans Fyrste. ”Ragnarok är ett band som jag egentligen, rent musikaliskt, inte tycker så jättemycket om. Men deras liveframträdanden är oerhört fängslande. Jag gillar verkligen ljuskompositionen i den här bilden; det röda ljuset som faller över sångaren så att det ser ut som om han är dränkt i blod och gitarristen i bakgrunden som mest liknar ett svartvitt spöke. Det finns även en stark symbolik och en väldigt ångestladdad känsla i bilden som fångar den intensitet och hängivenhet som sångaren Hans alltid visar under konserterna.”
Jonathan Hultén i svenska Stench, tagen 11/12 2010. ”Den här bilden är tagen en kall decembernatt ute i lilla Karlssons kök i Boländerna. Rent arrangörsmässigt var det inte någon särskilt lyckad kväll. Det kom inte alls så mycket folk vi hade hoppats på. Ekonomiskt gick det inte runt. Men när Stench väl ställde sig på scenen uppstod genast magi. Sångaren gick in för det så vansinnigt hårt. Vid ett tillfälle lämnade han scenen för att han var så fruktansvärt arg. Den här bilden, som föreställer gitarristen Jonathan, fångar verkligen den där intensiteten och ilskan.”
Erik Danielsson i Watain, tagen 4/11 2011. ”Den här är från Uppsalabandet Watains 13-årsjubileum på Münchenbryggeriet, alltså några år efter deras mindre lyckade tioårsspelning på Konserthuset i Uppsala. Konserthuset är egentligen helt fel arena för ett band som Watain och mycket av det teatrala går förlorat i en sådan lokal. Jag minns bland annat att brandlarmet gick två gånger under spelningen. Då fungerar Münchenbryggeriet mycket bättre. Watains konserter är alltid väldigt effektfulla. De har levande ljus på scenen, mycket eld och blod. Erik är alltid helt inne i sin egen värld under konserterna. Watain är väldigt skickliga på att fånga publiken. Även de som i vanliga fall inte gillar black- eller extremmetal brukar bli fascinerade.”