– Berättelserna i böckerna har verklighetsbakgrund.Jag har fått höra många kvinnors historier när jag har arbetat som gynekolog. Det finns så många fördomar runt våld mot kvinnor som jag vill göra upp med, säger Åsa Stenberg.
– Det förekommer faktiskt i alla samhällsklasser och det kan vara extra svårt för kvinnor som kommer från hem med bra ekonomi att tillstå att de blir misshandlade hemma.
Hon bjuder på fika hemma i det ljusa huset i Sunnersta. Åsa Stenberg var med om att starta Rikskvinnocentrum i Uppsala 1994. Genom åren har hon föreläst för alla möjliga yrkeskategorier om våld mot kvinnor.
– Jag har ofta fått frågan om jag själv har varit utsatt. Svaret är nej, men jag har vänner som varit med om det, säger Åsa Stenberg.
– Det handlar om passionerade förhållanden, där våldet eskalerar men det finns perioder emellanåt när paret har det riktigt bra tillsammans. Kvinnorna isoleras alltmer, bygger in de smärtsamma upplevelserna i sig själva.
I de tre böckerna i romancykeln, ”Flyktfågel” (2016), ”En handfull hud” (2017) och ”Ett dunigt rede” (2018) får vi följa några personer. Det är gynekologen Anne, som är engagerad i våldsutsatta kvinnor, psykologen Marianne och hennes familj, klinikchefen Katrin och i del två gör den unga Puh entré i handlingen, en adopterad och problemfylld tonåring. Intrigen innehåller också ett gåtfullt försvinnande.. Handlingen utspelas både i Uppsala och på Koster, platser som Åsa Stenberg själv har en nära relation till.
När hon började med första boken arbetade hon fortfarande som läkare. Inledningsvis skrev hon berättelserna för hand med reservoarpenna och sedan skrev hon in dem på datorn. Numera är hon pensionär och har fått mera tid för skrivande. Men trilogin är avslutad, istället har hon ett par nya skrivarprojekt på gång. Det ena, ”Petras historia”, är en novell om ett övergrepp som är tänkt att användas i skolan. Det andra är en roman om tre generationers kvinnor.
– Jag kallar den för triptyk. Första delen utspelas 1927 – 28, när spårvagnen fortfarande gick ut till Sunnersta och kvinnlig rösträtt var nytt. Andra delen är från ”revolutionsåren” 1967 – 68 och tredje delen från vår nutid när det blivit en rättighet att få barn och synen på homosexualitet har ändrats. Jag skriver för att få perspektiv på livet och på vår historia.