Historiens och samtidens Viborg
En gång i tiden var Viborg en kosmopolitisk smältdegel där det talades fyra språk. Rolf Karlman skriver om den karelska staden som efter 1940-talets krig tömdes på sin finska befolkning och blev sovjetiskt.
Foto: Scanpix
Så skriver den finländske industrimannen Stig Hästö i sin memoarbok Farväl Wiborg. Hästö tillhörde de finländska trupper som hastigt lämnade staden i juni 1944.
Viborgs historia rymmer sådan dramatik att den överträffar det mesta även i finländska förhållanden.
Arkitekturen har återspeglat de historiska händelserna. Den berömda borgen och slottet började byggas av marsken Torkel Knutsson år 1295 och befästningsverken utvecklades av Gustav Vasa och hans söner.
Viborg var en viktig svensk utpost mot arvfienden i öster. Staden ligger i en korsväg där impulser kom från flera olika håll. Både från Stockholm och S:t Petersburg, men även från hansastäderna vid Östersjön. Till skillnad från andra städer i Finland som är byggda i trä byggdes Viborg huvudsakligen i sten.
Någon har sagt att liknar Viborg någon annan stad så är det Lübeck. Berömda arkitekter har skapat många byggnader i Viborg. Bland annat skapade Alvar Aalto ett mycket berömt bibliotek som invigdes 1935.
I januari 1939 hade Viborg 83 000 invånare. Det var Finlands kanske intressantaste stad med en kosmopolitisk befolkningsstruktur och byggnadsminnen från tidigaste medeltiden. I centrum tornade Torkel Knutssons gamla borg. Som finsk stad hann den bli 600 år gammal.
Under mellankrigstiden talades i Viborg fyra språk: finska, svenska, tyska och ryska. I egenskap av viktig trävaruexportör drog Viborg till sig driftiga affärsmän och entreprenörer. Den karelska livliga mentaliteten gjorde också att det var en frisinnad stad och att extremister både till höger och vänster inte hade någon marknad. I Viborg fanns både finska och svenska tidningar.
I dag är Viborg en annan stad. Den har cirka 70 000 invånare som har flyttat dit mer eller mindre frivilligt från i huvudsak Ukraina och Vitryssland sedan 1944 då den finska befolkningen evakuerades.
Fortfarande är dock innerstaden sig lik sedan den finska tiden med slottet, Slottsbron, Runda tornet, det av Alvar Aalto ritade biblioteket med mera.
Gatorna har fått ryska namn. Så heter till exempel Karjalankatu (Karelengatan) i dag Leningradiskij prospekt och Torkkelinkatu (Torkelsgatan) Prospekt Lenina.
Att komma som endagsturist till Viborg via Villmanstrand och Saima Kanal blir något av en kulturchock. Viborg gör ett mycket slitet intryck. Vi blir uppmanade att bevaka våra tillhörigheter väl.
Den gamla centrumkärnan är alltså i huvudsak intakt sedan den finska tiden. Huvudintrycket blir dock att staden är i ett långtgående förfall.
Slottet är visserligen föremål för renovering men i övrigt ser det illa ut. Det av Alvar Aalto skapade biblioteket ligger i en misskött park och endast någon del av den en gång vackra byggnaden förefaller vara tillgänglig för besökare. En stor Leninstaty i närheten förbättrar inte intrycket.
Utgångspunkten för egna utflykter i staden blir det finskbyggda hotellet Druzhba. Kring hotellet förekommer prostitution och att en del finska turister kommer hit för den billiga vodkan är ingen hemlighet.
När man vandrar omkring på gatorna i Viborg förbättras helhetsintrycket något. Här finns entreprenörer som startat nya affärer och datoranvändningen verkar vara omfattande.
I jämförelse med de i Viborg snabbt uppförda bostadsområdena efter är kriget är de svenska miljonprogramområdena rena Sörgården.
Problemen vid gränsstationen mellan Viborg och Villmanstrand i Finland är permanenta.
Den ryska byråkratin lever sitt eget liv oavsett vilken regim som styr. När vi passerade gränsen var kön av långtradare milslång på finska sidan.
För många finländare har dock Viborg, karelarnas huvudstad, en trolsk strålglans. En imponerande miniatyrmodell av Viborg så som staden såg ut 1939 finns på Södra Karelens museum i Villmanstrand.
Miniatyrmodellen har en storlek av 24 kvadratmeter. Mellan Villmanstrand och Viborg är avståndet cirka fem mil men välståndsklyftan är enorm.
Så jobbar vi med nyheter