Trots en mängd sångare på scenen och ännu fler ute i publiken försvinner mycket av Mozarts ”V’amo di core” ut i hörnen. Bättre blir det när medlemmar ur alla 15 körerna fyller scenen till brädden och river av Verdis ”Fångarnas kör”, som följs av ”Smideskören” och det känns som att festivalen startar på allvar.
Gästdirigenten Robert Sund har bland mycket annat lett Orphei Drängar, Allmänna Sången och både grundat och lett La Cappella och Uppsala Musikskolas Kammarkör. Han inte bara håller ihop jättekören utan lyckas även kanalisera en stor del av dess samlade potential.
Årets festivalteman är opera och musikal, men lördagseftermiddagen bjuder på en hel del annat också. Till exempel framför Östgöta nationskör Sånggripen den tonsatta dikten ”Snabbt jagar stormen våra år” av Erik Axel Karlfeldt, Smålands Nationskör Linnea framför ”Emmylou” av First Aid Kit och Smålands Herrensemble gör hårdrocksgruppen Sabatons ”En livstid i krig”.
Nationskörfestivalen har arrangerats sedan 1978 och i år medverkar fler körer än någonsin tidigare. Uppsala är en extremt välmående körstad och nationslivet är inget undantag. 15 aktiva körer i ett så begränsat sammanhang är sensationellt. Variationsrikedomen den här dagen blir också stor. Dels i repertoaren, men också i hur man agerar på scenen.
När hälften av Norrlands nationskörs sångare tar av sig de svarta tröjorna och har vitt under i ”Chess” är det riktigt effektfullt. GH nationskörs version av Coldplays ”Viva la vida” klädda i helsvart med mössor är en annan höjdpunkt. Västgöra manskör står för ett mer traditionellt inslag med sina medaljprydda frackar när de sjunger Poulencs ”La belle si nous étions”.
Typiskt för nationslivet är en kärleksfull rivalitet nationerna mellan, vilket rimligen också inkluderar körerna. Här märks den genom att framträdandena allt eftersom blir starkare och distinktare. Det beror antagligen också på att publiken blir mer högljudd och stämningen stiger. Inom musik brukar hård konkurrens ge hög kvalitet och i Uppsalas nationsliv saknas inget av dem.