På väggen i en lada i Hållnäs hänger fyra halvfärdiga nyckelharpor. En av dem skall till Tyskland, en till USA. Ladan tillhör en gård i byn Lissbo som nyckelharpsbyggaren Sören Åhker, uppväxt i Tobo, köpte för ett år sedan.
Där odlar han en månghundraårig uppländsk hantverkstradition som förr utövades med primitiva verktyg. Här i ladan finns bandsåg, hyvel, pelarborr och indragen el med mera, verktyg som gör att detta instrument numera kan mångfaldigas och spridas över hela världen.
Det är i dessa trakter nyckelharpskulturen har sina anor och det är här den är som starkast än i dag, även om det finns gott om byggare och spelmän över hela landet och en del även utomlands. Instrumentet har spritt sig.
– De bästa byggarna finns här i trakten, säger Sören Åhker och nämner namn som Esbjörn Hogmark i Tegelsmora, Martin Westermark i Österlövsta, Hans Gille i Österbybruk och Harry Hedbom i Karlholm för att nämna några.
Till dessa byggare finns alltid en kö av köpare. En av Sörens kunder förra året var Benny Andersson, Abba-Benny.
– Det är här i Norduppland kompetensen finns. Instrumenten är byggda med precision. På andra håll har man inte hittat fram till det rätta ljudet. Vi har kontakt med varandra och kan utbyta erfarenheter på ett helt annat sätt än på andra håll. Utvecklingen går mot allt bättre instrument. Då måste man skärpa sig.
Dessutom finns förebilderna här, både vad gäller att spela och att bygga.
Allt fler uppländska nyckelharpor går på export.
– Jag har sålt 30–40 till USA, andra går till Tyskland, Norge, Finland, någon enstaka till Japan. Intresset stiger ute i världen.
Sören Åhker skrev för några år sedan en byggbeskrivning med ritningar. Men det var så många intresserade utomlands att han helt enkelt fick översätta den till engelska. Den säljer han fler exemplar av i dag än den svenska. Han har också varit över i USA och hållit i byggkurser.
Men hur började det? Det var en kompis i Uppsala, Bengt Ekman, som intresserade honom för att bygga. Först tänkte han att ”det klarar jag aldrig”. Som före detta maskiningenjör på Sandvik i Gimo var han visserligen van vid komplicerade processer. Men nu gällde det trä. Han fick låna morfars nyckelharpa. En dag plockade han isär den för att justera en del fel och då började intresset för att bygga själv att ta fart.
– Jag tänkte först inte bygga fler än två. Men nu har jag byggt många fler än 100.
Några år bodde han i Hälsingland och var arbetslös. Så 1992 började han bygga på allvar.
– Sedan 1999 kan man säga att jag är professionell byggare.
Ljudet i de norduppländska harporna är kraftfullt men man kan spela dynamiskt – både starkt och svagt.
Men hur blir ljudet bra? Frågar man byggare som byggt kanske 100 nyckelharpor blir de ofta svaret skyldiga. Beror det på att de har hemligheter de inte vill avslöja?
– Visst har jag hemligheter. De avslöjar jag inte men rent allmänt kan man säga att man får inte lämna något åt slumpen. Redan den andra blev mycket bättre än den första.
Han har också experimenterat med breda, smala och låga nyckelharpor. Efter att ha byggt en bra bit över 100 harpor tycker han att han har en bra och jämn kvalitet på sina instrument. Man förfinar metoderna harpa för harpa.
– Harporna i dag är en helt annan sak än för bara några decennier sedan, de har snyggare design, bättre ljud. Det ska finnas ljudresurser i harpan. Den ska tålas att spelas kraftfullt på men även svagt.
Men några saker är knappast hemligheter. Urvalet av trä är kanske det mest viktiga. De flesta klanglådar byggs i gran och träet bör ha legat, helst 30–40 år. Sören Åhker kom över ett lager av en person i Norrbotten. Granen skall ha växt långsamt.
– Han tog vara på gran som växt på nordsluttningen på ett fjäll och som hade legat länge. Granen ska vara tät och jämn i ådringen och ha många ådror eftersom de fungerar som ”strängar”.
Det har snart gått 100 år sedan August Bohlin i Skuttunge tillverkade den första kromatiska nyckelharpan. Sören Åhker har hållit sig till denna grundmodell, senare utvecklad av Eric Sahlström. Han har aldrig, som många andra byggare i dag försökt tillverka äldre nyckelharpstyper utan håller sig till den moderna.
Nyckelharpor har tillverkats i Uppland i århundraden, sedan 1500-talet, kanske ännu längre. Hur är det att arbeta i sådan stark och gammal lokal hantverkstradition?
– Man tänker inte så mycket på det.
Men efter ett tag säger han:
– Ja, morfar spelade ju nyckelharpa. Och morfars far byggde faktiskt tio stycken.
Peo Österholm, UNT:s medarbetare i Tierp och själv riksspelman på horn – och med lång erfarenhet av att spela nyckelharpa