Trans Europe Express Àr ett klassiskt och banbrytande popalbum. En av skivans stora förtjÀnster Àr hur den Àr uppbyggd. I konserten vÀver ni in lÄtar av Brian Eno, David Bowie och Karlheinz Stockhausen. Varför bryta en vÀl avvÀgd dramaturgi?
â Albumet Ă€r ett konstverk i sig, vĂ€l genomtĂ€nkt och balanserad. Vi vill dock bidra med nĂ„got eget. Dessutom framför vi allt material i en enda lĂ„ng lĂ„t dĂ€r vi gĂ„r in och ut i verket med lĂ„tar som har pĂ„verkat och pĂ„verkats av Kraftwerk. Vi har framfört den hĂ€r konserten vid tvĂ„ tillfĂ€llen tidigare och det har gĂ„tt vĂ€ldigt bra, över förvĂ€ntan. Vi har fĂ„tt mycket bra respons. Inför konserten i Uppsala har vi Ă€ven lagt till nĂ„gra lĂ„tar.
Tyskland under slutet av 70-talet, vad var det som hÀnde?
â Det hĂ€r Ă€r en viktig tid för popmusiken, det Ă€r sĂ„ mycket som hĂ€nder samlat pĂ„ nĂ„gra fĂ„ Ă„r och pĂ„ begrĂ€nsad yta. Konstmusik, ambient och pop möttes i en miljö dĂ€r artisterna hade full kontroll över det konstnĂ€rliga arbetet.
Kraftwerk var tidigt ute med att anvĂ€nda syntar och trummaskiner fullt ut, vilket utmĂ€rker deras musik. Ăr det den mekaniska stelheten som du vill utforska?
â Nja, snarare finns det nĂ„got sĂ€rskilt organiskt i Kraftwerks musik. Det Ă€r alltid mĂ€nniskor bakom maskinerna. Den klassiska musikaliska disciplinen hos Kraftwerk gör ocksĂ„ att deras musik lĂ€mpar sig sĂ€rskilt vĂ€l för orkester.
Det Àr inte helt ovanligt att tolka pop- och rockmusik med större orkestrar. Vad krÀvs för att man ska lyckas med ett sÄdant projekt?
â Det mĂ„ste finnas en musikalisk anledning, en vision, att ta sig an ett sĂ„nt hĂ€r projekt. Jag tycker mig se en viss tendens att försöka anpassa konstmusiken efter poppubliken och det Ă€r enligt mig fel vĂ€g att gĂ„.
Vad hÀnder hÀrnÀst?
â I vĂ„r kommer vi att göra ett nedslag i det amerikanska. Vi kommer att tolka countrymusik och den amerikanske kompositören Charles Ives.