– Trolleri har av och till haft en oförtjänt låg status. Men få känner till vilken påverkan denna konst har haft på kulturhistorien, säger Per Eklund.
Fem år har det tagit honom att skriva boken ”Trolleri som konst och kultur”. Boken handlar om hur trollerikonsten utvecklats genom sekler, inom vilken kontext, vilka sammanhang magiker genom tiderna har verkat och hur trollerikonsten påverkat sin samtids scenkonst. Den börjar med förhistorisk tid och egyptierna, som bland annat använde sig av trollstavar, och avslutas någon gång på 1950 – 1960-talet, vid tv:s intåg då scenmagin tillfälligt hamnade i en svacka.
Per Eklund, som själv är trollerikonstnär vid sidan av läraryrket, har forskat i arkiv, Uppsala universitetsbiblioteks, Kungliga bibliotekets och några privata. Det finns några samlare i Sverige av både rekvisita och tryckta memorabilia som affischer, tidningsartiklar och dagböcker. Stor hjälp har han också haft av Svenskt magiarkiv, tidigare beläget i Nyköping men sedan i våras överflyttat till det nyöppnade Sveriges trollerimuseum i Kolmården.
Tidigare har böcker om speciella trollerikonstnärer givits ut, liksom rena handböcker i trolleri, som tillexempel ”Sibyllans hemligheter” som kom 1905. Men detta är enligt Per Eklund första gången som någon sätter trollerikonsten i ett kulturhistoriskt sammanhang.
– Artisterna har tolkat sin samtid med sina föreställningar och genom att studera dem och vilken genomslagskraft de fick under sin verksamhet kan man säga en del om både historien och om artisterna.
Ett exempel är den amerikanska utbrytarkungen Houdini under början av 1900-talet, som enligt Per Eklund var en dålig trollerikonstnär men en skicklig utbrytarkung, dessutom en slug marknadsförare av sig själv. Han kom till exempel att medverka i flera filmer, men ansågs vara en otrevlig och egoistisk typ av de övriga i branschen. Mer förtjust är Eklund i den franska magikern Robert-Houdin som var urmakare i grunden. Han konstruerade allsköns trollerimaskiner, automater, under tidigt 1800-tal, exempelvis ett apelsinträd som börjar blomma och bära frukt inför publikens ögon. Det blev han som kom att kallas den moderna trollerikonstens fader.
– Han var en av de första trollerikonstnärerna som uppträdde i frack och han startade en teater i Paris. Där gav han enbart ”Soires fantastiques”, för samhällets övre skikt med magiskt innehåll och lyfte på så sätt statusen för trollerikonsten.
En annan fransk magiker kom att bli välkänd för alla som är intresserade av filmhistoria, nämligen Georges Méliès. Där kom de mekaniska trollerimaskinerna till användning i ett då helt nytt medium, filmkonsten.
I Sverige har många stora magiker turnerat, en av de första var Philip Jonas på 1700-talet.
– Magikerna drev en sorts skola i de rum de hyrde i Stockholm. Intresserade fick komma och först se en föreställning och sedan lära sig några av trollerikonsterna, berättar Per Eklund.
Under förra sekelskiftets vurm för spiritism fick trollkonstnärerna en ny uppgift. De kunde nämligen avslöja medier och deras trick för att manipulera den publik som så desperat ville få kontakt "med dem på andra sidan".
De kvinnliga trollkonstnärerna i historien är ett av bokens teman. Under förra sekelskiftet var det väldigt populärt, i synnerhet i London, att kvinnor trollade på scenen.
– Tricket med den itusågade damen kom samma år som kvinnorna kunde rösta i Sverige, 1921, och då stred suffragetterna fortfarande i England för kvinnlig rösträtt. Just då började det också anses dekadent att kvinnor överhuvudtaget stod på scenen. Först på 1930-talet blev det vanligt att en manlig trollkonstnär hade en kvinnlig assistent, berättar Per Eklund.
Ett tag under 1950 och 1970-talet hade trollerikonsten en formsvacka. Men under senare decennier har den fått ett uppsving. Brittiskfödda Tommy Cooper och Topper Martyn, som mot slutet av sitt liv bodde och verkade i Uppsala blev förebilder inom komisk magi.
– Numera kan Sverige sägas vara i framkant internationellt sett med många unga artister på uppåtgående, säger Per Eklund.
Svenska Joe Labero har med sina bombastiska scenshower blivit ett stort namn på inte bara svenska utan också internationella scener. Uppsalamagikern Johan Ståhl hör till dem som skördat priser på internationella tävlingar och dessutom har han startat en internationell festival, "Uppsala Magic & Comedy", här i Uppsala. Till den har också knutits SM i trolleri. Magin, trolleriet och illusionskonsten lever vidare.