När vi träffas hemma i hans vardagsrum i huset i Storvreta är bordet belamrat med stora foton och ramdelar. Mats Wilhelm håller på att rama in de bilder som ska hängas på galleriet. Alla har naturmotiv, men i flera fall påminner de mer om abstrakt eller surrealistisk konst med genomtänkta färgkompositioner. Samma dag som vernissagen, på lördag, ska han åka till Stockholmsgalleriet Botanart i Vasastan i Stockholm för att hänga sina bilder. Utställningen ska heta Upplands natur; mystik & lyrik.
Mats Wilhelm fick första kameran rätt sent, som äldre tonåring, något han tycker var ganska bra.
– Jag höll på med fågelskådning och naturstudier som barn och tonåring och först som 18-åring fick jag låna en kamera när jag skulle på ett naturläger. Då hade jag hunnit studera naturen en hel del mer förutsättningslöst, säger han medan han kantskär en bild.
Nu kan han vara ute och vandra i naturen en hel dag utan att hitta ett enda motiv som han tycker är värt att ta en bild av.
– Det kan vara som hopplöst, jag ser ingenting intressant eller bildmässigt. När jag väl tar en bild är det ofta frågan om en känsla, att kompositionen stämmer. Så är jag förtjust i rena bilder, utan så mycket virrvarr.
– Ofta får de ligga till sig et tag i datorn sedan. Om jag tycker om bilden fortfarande efter ett par dagar kanske jag tar mig an dem.
Hans naturinteresse gör att han är kunnig i ”gamla jägarknep”, som att gå i vinden så att vilda djur inte skräms av vittringen av människa. Han visar också en bild han tagit på några flygande gäss på natten och fåglarna ser ut som flygplan med lanternor.
– Den är tagen med blixt. Men annars använder jag mig sällan av knep och ser mig som en renodlad dokumentärfotograf. Därför har jag inga bilder på till exempel lodjur, de är jättesvåra att få på bild på riktigt.
Mats Wilhelm är medlem i Föreningen Naturfotografer, där till exempel också Mattias Klum är med. Medlemmarna byter tips och råd med varandra och är noga med var bilderna kommer i från och hur de är tagna. Den nyligen så omskrivna fotobedragaren, som kopierat in just ett lodjur i en bild, var tidigare medlem men det är han inte längre.
– Föreningen bildades 1966 av Hjalmar Fleischer som var konservator i Uppsala. Han var duktig på att se när något såg onaturligt och konstruerat ut i en naturbild. Då var det kutym att hänga uppstoppade fåglar i nylontråd och ta bilder för till exempel jakttidningar, berättar Mats Wilhelm.
För hans del handlar det om tur och tillfälligheter när han fångat vissa djur och fåglar på bild. Men också om snälla grannar i Storvreta som ringer och tipsar. Ett sådant exempel är bilden på tusentals steglitser som nervöst flaxar omkring vid rondellen Trekanten, jagade av en stenfalk.
Utställningen med Mats Wilhelms naturbilder hänger till 5/2. Lite senare i vår ska den visas i hans födelsetrakter i Småland.