Han kommer rusande på sin lunchpaus mellan repetitionerna på Uppsala stadsteaters lilla scen av "Krig på fjärde våningen", en pjäs som har premiär på lördag. På kvällen ska Eli Ingvarsson dansa och ha talrepliker i Birgitta Egerbladhs föreställning "Som i en dröm". En enda föreställning (19 april) återstår av den. Något han tycker är väldigt tråkigt eftersom verket hela tiden har utvecklats efter varje kvälls möte med en ny publik.
Dansat hade han inte gjort tidigare, men Eli Ingvarsson uttrycker sig gärna med kroppen. Han gestikulerar mycket när han pratar, händerna fladdrar som fjärilsvingar mellan ätandet av dagens vegetariska rätt i Teatercaféet. Nyligen har dokumentärfilmen "Citizen Schein" haft premiär på Uppsalas biografer. Där medverkar han som röst åt Harry Schein, mannen som en gång bildade Svenska filminstitutet och la grunden för svensk filmpolitik.
– Jag hade svårt att bli nöjd, tyckte att jag kunde bättre så vi gjorde många omtagningar, berättar Eli Ingvarsson
Han regisserade inte, det gjorde Maud Nycander och Jannike Åhlund. I filmen läser han ur Harry Scheins brev och andra anteckningar. Anledningen till att han fick denna röstroll var att Jannike Åhlund hade sett honom spela just Harry Schein i en föreställning som gavs på Filmhuset 2013, "Den offentliga människan – En middag med Harry Schein". Recensionerna av den talade om hans porträttlikhet och lyckosamma bevarande av österrikisk accent.
– Jag hade ju gjort research inför rollen som Schein redan när vi började filma, säger han.
– Som skådespelare kan man göra sig lik Schein med ansikte och kropp. Här hade jag bara rösten att jobba med. Det är lätt att det blir karikerande och att det känns påklistrat. Men jag gjorde så gott jag kunde och tycker faktiskt att vi lyckades hitta en balans i det vi gjorde.
Skådespeleriet fann Eli Ingvarsson redan som nioåring. Hans pappa höll på med amatörteater och tog med sonen för en barnroll i en Shakespeare-pjäs. Det blev inkörsporten till barngruppen i den lokala amatörteaterföreningen.
– Malin Axelsson, numera konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, skrev pjäser för vår amatörgrupp, hon tyckte att jag skulle satsa på att bli skådespelare.
Men han höll också på med musik, spelade i band som var på gränsen till genombrott. Som mest var ett av konstellationerna förband till The Ark på en konsert i Malmö.
Länge valde han mellan musiken och skådespeleriet. Han har också varit med i ett dansk-svenskt performancekollektiv där gränserna mellan olika uttryck var flytande. Skådespelandet vann när han sökte och kom in på Teaterhögskolan, men matchen verkar inte riktigt vara över. Nyligen har han börjat spela elektronisk musik igen, tillsammans med sin bror. De kallar sig Yuntun Beach.
– Vi gör klubbmusik och strävar efter att ge en känsla av havsbris och svala drinkar.
Uppsala stadsteater hittade Eli Ingvarsson till via ett rykte om att den egensinniga ukrainska regissören Andriy Zholdak skulle regissera "Mefisto" i Uppsala.
– Jag mejlade Linus Tunström (dåvarande chef för Uppsala stadsteater) direkt att jag ville vara med om detta spektakulära äventyr.
Eli Ingvarsson fick göra ena halvan av huvudrollen som den kluvna skådespelaren Hendrik Höfgren, som säljer sin själ till djävulen för berömmelse och pengar. Sedan dess har han i princip varit på Uppsala stadsteater hela tiden.
Så måste Eli Ingvarsson tillbaka till eftermiddagens repetitioner av Pavel Kohut-pjäsen, där han har flera roller.
– Pjäsen är absurt rolig, en svart fars. Alla projekt som är lustfyllda att göra brukar bli bra även för publiken, det är min erfarenhet!