Håller fanan högt

Progressiva rockgruppen Yes var en av sjuttiotalets allra största grupper och till skillnad från andra band i genren håller de ännu fanan högt. Vi har pratat med den karismatiske frontfiguren Rick Wakeman om Yes, David Bowie och livet i stort.

Kultur och Nöje2003-12-30 00:00
I den engelska versionen av TV-programmet "Här är ditt liv" introducerades Rick Wakeman med orden "Du hade haft tre hjärtattacker, två skilsmässor och förlorat 10 miljoner dollar innan du fyllt 30 år... sedan vände det." Jag frågar honom hur väl detta överensstämmer med verkligheten.
- Det var åtminstone inte fel. I dag har det hunnit bli en till skilsmässa och jag är inte mycket rikare, men jag har börjat bli något av ett proffs på att ställa till saker så det vore synd att sluta utveckla sig, säger Rick Wakeman med ett tyst skratt.
Vem är då denne Wakeman? För en del människor är han en musikalisk gud, för andra en uppblåst föredetting. Han växte upp i London på femtiotalet och avancerade fort i graderna som musiker. Innan han fyllt 20 år hade Wakemans namn synts på över 2000(!) inspelningar med namn som David Bowie, Elton John, Cat Stevens (Morning Has Broken) och Black Sabbath.

Bästa skolningen
- Att jobba i studio är den absolut bästa skolning man kan få. Tänk dig själv att hela dagarna hålla på med det du älskar och hela tiden få lära dig av de främsta varför vissa saker fungerar och andra inte. De där åren betydde oerhört mycket.
Vilken var den bästa läraren?
- Tveklöst Bowie. Det är den absolut mest professionella människa jag någonsin jobbat med. Redan då var han otroligt fokuserad i studion och visste precis vad han vill få fram och hur han skulle göra för att förmedla det han hörde inom sig.
-
Bowie eller Yes?
På exakt samma dag blev Rick Wakeman erbjuden guld och gröna skogar från två håll. Först ringde Bowie som var så nöjd med Wakemans medverkan på Space Oddity att han ville ha honom som fast medlem i Spiders From Mars. Några timmar senare ringde progressiva rockgruppen Yes och erbjöd honom en plats tillsammans med dem. Beslutsvåndan var enorm, men i slutänden föll valet på Yes.
- Oavsett hur mycket frihet jag skulle få hos Bowie, så kunde jag inte se annat än att det alltid i första hand skulle handla om Bowies musik. Hos Yes kunde jag få utlopp för alla de idéer som legat och puttrat i bakhuvudet. Det var inget lätt beslut, men det var förmodligen klokt.
Tillsammans med Yes gick Wakeman från att vara ett stort namn i London till att bli en internationell superstjärna. Gruppens ljudbild breddades och Wakemans arsenal av keyboards och klaviatur blev en upplevelse i sig. Rykten säger att Yes till och med var tvungna att släppa en extra skiva bara för att ha råd att betala alla instrument som Rick Wakeman ville ha.

Yes gillar förändring
Wakeman blev medlem i Yes 1971 och tillsammans med Bill Bruford, Jon Anderson, Chris Squire och Steve Howe blev den sättningen den förmodligen mest uppskattade inkarnationen. Yes spelade hårt och det var tveklöst rock, men här fanns också något större, något som vidgade bilden av rock genom inslag av klassisk musik och komplexa melodibyggen. Efter två studioalster och ett livedito släpptes Tales From Topographic Oceans (1974) och därmed fick Rick Wakeman nog.
- Vi kom inte alls överens på den skivan. De goda intentioner som fanns flög ut genom fönstret och dumhet premierades. Eftersom mina soloplattor börjat sälja bra så valde jag att hoppa av gruppen och fokusera på min egen musik istället.

Kritikerhatade men sålde bra
Kritikerna hatade de soloskivorna lika mycket som hans övriga soloskivor, men de sålde icke desto mindre bra — The Six Wives of Henry VIII har passerat 16 miljoner sålda ex och No Earthly Connection planade ut kring 7 miljoner. Därefter följde en rad personalbyten och den musikaliska kvaliteten, blev därefter. Skivan 90125 (1983) blev ett av deras bredaste album, mycket tack vare superhiten Owner of a Lonely Heart, men interna konflikter gjorde att Wakeman saknades i studion.
- Det svider att jag missade det albumet. Med tanke på att jag stack på grund av musikaliska meningsskiljaktigheter på 70-talet, så tror folk att jag lät bli den plattan av samma anledning, men nej. Hade jag blivit erbjuden jobbet så hade jag otroligt gärna tackat ja. I mitt tycke är det ett av gruppens bästa album.
Närmast är Yes aktuella med dvd:n YesSpeak — The 35th Anniversary (ClassicPictures/BMG) som de själva betraktar som den optimala Yes-dokumentären.
- De tidigare DVD:er som släppts har inte imponerat på åtminstone mig och därför har jag tjatat på bandet att vi ska göra något ordentligt. Det har vi nu gjort och resultatet är nästan tre timmar av musik, intervjuer, journal- och liveklipp.

Ute på vägarna
När vi talas vid har Rick Wakeman varit ute på vägarna i nio månader. Någon gång under nästa år inleds Yes världsturné med flera datum i Skandinavien och dessförinnan håller han sig sysselsatt med solokonserter, standup-jobb och turnéer med egna gruppen The English Rock Ensemble.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!